Stadshuset

Kvarteret Högvakten

I mitten av 1700-talet uppfördes Stadshuset, Wenngrenska Huset och Strömska Huset. Tillsammans med Börsen från 1849 bildar de i dag Kvarteret Högvakten.

Ända sedan grundandet av Göteborg 1621 har Kvarteret Högvakten legat vid händelsernas centrum. Exakt hur marken var bebyggd under den första tiden är oklart eftersom många handlingar och ritningar har försvunnit i de bränder som har drabbat staden.

Området kring Kvarteret Högvakten präglas av äldre tiders tomtindelning och var redan i den första holländska stadsplanen stadens centrum där Stora Hamnkanalen och Stora Torget (nuvarande Gustaf Adolfs Torg) fungerade som en knutpunkt i handelsstaden Göteborg.

En av stora stadsbränderna ägde rum 1669 och resulterade i att delar av Kvarteret Högvakten ödelades. Flera av husen byggdes dock upp igen. Även under det följande seklet drabbades Göteborg av stora bränder och det ledde till att myndigheterna krävde byggnader i sten. I mitten av 1700-talet uppfördes stenhusen Stadshuset, Wenngrenska Huset och Strömska Huset. Tillsammans med Börsen från 1849 bildar de i dag Kvarteret Högvakten. Kvarteret fick sitt namn i början av 1900-talet och kommer egentligen från en mindre byggnad som låg framför Stadshuset och inhyste stadens militära vaktstyrka. Alla byggnaderna utom Strömska Huset är i dag byggnadsminnesförklarade.

På uppdrag av kommunstyrelsen påbörjade Higab 2016 en omfattande grundförstärkning av Kvarteret Högvakten. Samtidigt gjordes en ombyggnad för att utveckla husen och öka tillgängligheten. Dessutom fick fasaderna ny färgsättning och stora delar av Börsens interiör restaurerades. Projektet blev klart vid årsskiftet 2018/2019.

Stadshuset

På 1640-talet låg troligen stadens mynthus på tomten där Stadshuset ligger i dag. Det ska även ha funnits ett stenfängelse här som byggdes 1636–1638. Efter en stor brand 1669 förstördes mynthuset, fängelset och det dåvarande Corps de garde (vakthus för stads- och brandvakterna) som låg mitt på Stora Torget (nu Gustaf Adolfs Torg).

Ett nytt Corps de garde byggdes på tomten 1703–1705. Det var ett rött trähus med vita pilastrar och vit taklist som bestod av två våningar i tidstypisk karolinsk stil. Det förstördes i den stora stadsbranden 1746 och därefter byggdes Högvakts- och Stadshuset på platsen. Det var ett tegelhus i tre våningar med valmat tak som var ritat av stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg. Men även Högvakts- och Stadshuset brann 1758. Man valde då att återuppföra byggnaden efter samma ritningar och det är detta hus som är det nuvarande Stadshuset. Det stod klart 1759 och här fanns ursprungligen stadsvakt, brandvakt, häkte och fängelse. Mot torget hade huset en slätputsad fasad med tre portar i bottenvåningen och ett högt valmat tak. Huslängan mot Postgatan användes som magasin och bestod av två våningar med putsad fasad och brant sadeltak.

För att ge plats för högvakten (garnisonens vaktstyrka) byggdes Stadshuset om 1824 efter ritningar av stadsarkitekt Jonas Hagberg. Det var han som gav huset den empirestil det har i dag med uppbyggd portik i nedre planet mot torget. Det höga valmade taket ersattes med en attikavåning (halvvåning) och ett lägre tak.

Stadsvakten och Högvakten drogs in 1895 och lokalerna togs då över av hälsovårdsnämnden. När även brandvakten flyttade ut 1930 gjordes valven om till garage för Polisverket.

1954 flyttade stadskansliet in i Stadshuset och i samband med det gjordes genomgripande förändringar i huvudbyggnaden och den östra gårdsflygeln. Man skapade bland annat en passage till Börsen och ett par år senare sattes Göteborgs stadsvapen upp ovanför entrén. I mitten av 1970-talet byggdes längan mot Postgatan om till sammanträdes- och möteslokal.

Stadshuset blev byggnadsminne 1968 och ingår sedan 1991 i Higabs fastighetsbestånd. Det är ett av få bevarade hus med 1700-talskaraktär i Göteborgs stadskärna och här finns också den enda innergården i staden med bevarad karaktär från den tiden.

Numera sitter stadens politiska ledning i Rådhuset som sedan 2014 är Göteborgs nya stadshus.