Rådhuset

Det nuvarande rådhuset är det tredje på samma plats vid Gustaf Adolfs torg. Här har stadens styrelse huserat sedan Göteborg fick stadsprivilegier. Det första rådhuset var ett mindre trähus som hade flyttats hit från Nya Lödöse. 1626 ersattes det med ett större, tornprytt rådhus. Även detta var i trä och förstördes i en omfattande brand 1669.

1672 stod ett nytt klart, denna gång i sten och ritat av Nikodemus Tessin d.ä. Det förnämsta rummet var stora sammanträdessalen där det anordnades konserter och fester. I rådhuskällaren drevs ett populärt värdshus. En omfattande ombyggnad av Rådhuset planerades 1813 av dåvarande stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg. Hans efterträdare Jonas Hagberg upprättade de slutliga ritningarna och det ombyggda huset stod klart 1817. I planerna ingick att bygga en tredje våning, och för att klara det kläddes byggnaden in i ett skal av tegel. I samband med detta fick huset den klassicistiska utformning som är dess nutida kännetecken. Fasaderna är av putsat holländskt tegel och mot torget pryds exteriören av ett mittparti med balkong, kolonner och utsmyckning i natursten. År 1835 uppfördes en gårdsflygel mot norr och 1869 gjordes en stor tillbyggnad mot Christinae kyrka.

Asplunds tillbyggnad

I början av förra seklet hade rådhusrätten och magistraten växt ur lokalerna. Ytterligare en tillbyggnad var nödvändig, och 1912 utlystes en arkitekttävling för ändamålet. Vinnare blev Gunnar Asplund med sitt förslag på en tillbyggnad i klassicistisk/barock stil. Det dröjde dock till 1934 innan beslut fattades om att fullfölja projektet. Då hade det ursprungliga förslaget ändrats flera gånger och stilen var nu funktionalistisk. Tillbyggnaden stod klar 1936.

Fasaden är putsad med innerväggar klädda i trä. Interiören domineras av den stora hallen med sina takfönster och glasväggen mot gården. I samband med tillbyggnaden moderniserades den äldre rådhusbyggnaden invändigt. Gunnar Asplund formgav även möbler, lampor och textilier speciellt för tillbyggnaden. Rådhustillbyggnaden räknas som ett av Asplunds största verk, och är idag internationellt känd. Den var dock långt ifrån någon omedelbar succé – göteborgarna förfasades över det funktionalistiska uttrycket och kritiken fortsatte i åratal. Idag är tillbyggnaden en stolthet för staden och 1982 blev den byggnadsminne. Den äldre delen hade blivit byggnadsminnesförklarad redan 1968. Rådhuset speglar tre olika epokers arkitektur.

Rådhuset byggs om

2010 flyttade Göteborgs tingsrätt till det nybyggda Rättscentrum på Ullevigatan. 2012 inleddes en omfattande renovering och ombyggnad av Rådhuset för stadens politiska ledning. Visionen var ökad öppenhet och tillgänglighet. Då Rådhuset är byggnadsminne krävde arbetet noggranna förberedelser och stor varsamhet. Befintliga material fick ny glans, utslitna delar byttes ut och rum med höga kulturhistoriska värden och bevarandekrav anpassades med nutidens teknik. I delar som hade en större acceptans för förändringar gjordes nya rumsbildningar och arbetsmiljöer skapades i enlighet med dagens krav. Träkonservatorer och stenkonservatorer var några av de specialister som anlitades och även delar av den lösa inredningen och Asplunds originalmöbler sågs över och renoverades.

En hel del arbete las på efterforskningar för att kunna återställa färgen på tillbyggnadens fasad så som Gunnar Asplund tänkte sig den. På den äldre delen togs bland annat detaljer i natursten, som målats över vid tidigare renoveringar, fram igen och fasaden målades för att harmoniera med tillbyggnaden i enlighet med Asplunds intentioner. Ombyggnaden var klar i början av 2014 och Rådhuset blev då Göteborgs nya stadshus.