Feskekôrka

Fastighetsbeteckning:

Inom Vallgraven 70:1

Byggnadsår:

1874

Adress:

Fisktorget 3-4,
411 20 GÖTEBORG

Ursprunglig användning:

Fiskhall

Nuvarande användning:

Fiskhall, restaurang

Arkitekt:

Victor von Gegerfelt

fastighet_feskekorka2

Vård och underhållsplan för Feskekôrka

Om Feskekôrka

Fiskförsäljningen har alltid varit viktig i Göteborg och den har haft sin hemvist på flera platser. I det tidiga Göteborg ägde försäljningen rum nedanför Wijkska huset vid Lilla torget. Senare flyttades den till Stora Hamnkanalen mitt framför Tyska kyrkan. Försäljningen skedde från en stor flotte som var byggd av tjocka plank på fasta pålar och grova tvärbjälkar. Hygienen var inte den bästa; vid fiskflotten vräktes sillen i stora högar direkt på gatan och det var svårt för fotgängare att ta sig fram. När kommersen var avslutad fick fiskavskrädet ligga kvar i högar och framför allt under sommaren var stanken närmast outhärdlig.

När Göteborgs nya börsbyggnad färdigställts 1849 ville man snygga upp i närområdet. Fiskflotten bannlystes och försäljningen flyttades till det nyanlagda Fisktorget vid Rosenlundskanalen. Problemet med hygienen kvarstod dock – sol och nederbörd påverkade fiskens kvalitet, liksom smuts och damm från de närliggande gatorna. Samma problem upplevdes på Kungstorget dit bönderna kom för att sälja sina varor.

Läs mer

År 1871 togs därför beslut om att bygga en fiskhall på Fisktorget och en saluhall på Kungstorget. De båda byggena beviljades 75 000 kronor vardera ur Renströmska fonden. Slutnotan för bygget av Fiskhallen inklusive inredning blev 74 963 kronor och 12 öre, så man kan konstatera att resurserna hade förvaltats väl. Arkitekt var Victor von Gegerfelt och byggmästare Krüger & Westerberg. 1874 stod hallen klar och dess utseende gjorde att göteborgarna raskt döpte om den till ”Feskekôrka”.

Kyrklig inspiration

Att den nya byggnaden fick namnet Feskekôrka är inte så konstigt; nog syns det att von Gegerfelt hade hämtat inspiration från fornnordiska stavkyrkor och nygotik. Takets träkonstruktion kan tydligt ses från insidan. Takstolarna är förstärkta av tvärgående hanbalkar som avlastar trycket från sidorna enligt principen från strävsystemet i gotiska kyrkor. Genom denna konstruktion kunde man skapa en stor och öppen hall utan bärande mitt- och sidopelare. Det gjorde det också möjligt att förse byggnaden med många fönster med nygotiska spetsbågeformer och små spiror. Även det branta plåttaket bidrar till det spetsiga intrycket. Fasaderna är av gult tegel.

I början av förra seklet gick det ”färjetrafik” mellan Fisktorget och Pustervikskajen. Färjan kan närmast beskrivas som en flotte som roddes för hand av den enväldige skepparen ”Kalle”, Karl Alfred Andersson. Avgiften var 1 öre per person och färjan utnyttjades flitigt av fruarna som inte ville gå omvägen runt Rosenlundsbron när de skulle köpa fisk. Den kalla vintern 1916 gick isen hårt åt färjan och Kalle la då ner trafiken.

Hallen moderniseras

Feskekôrka har genomgått flera renoveringar genom årens lopp. På 1960-talet gjordes en större modernisering av interiören för att kunna möta tidens krav på livsmedelshygien. Tidigare hade fiskhandlarna haft bord även i mitten av hallen och det blev ofta trångt när kunderna skulle gå runt. Nu flyttades diskarna ut längs med sidorna och en kundgång skapades i mitten. Närmast ytterväggarna las kontor, kylrum etc.

1970 vigdes det första brudparet i Feskekôrka av den välkände göteborgsprästen Ebbe Hagard.

Feskekôrka blev byggnadsminne 2013. I sitt beslut framhöll Länsstyrelsen bland annat byggnadens säregna arkitektoniska uttryck, dess viktiga roll i stadsbilden vid kajen och den ikonstatus den har för Göteborg.

Feskekôrka

bildspel_feskekorka_2
feskekrka_e42
bildspel_feskekorka_3
bildspel_feskekorka_4
bildspel_feskekorka_5

 

Se alla fastigheter