Sedan i höstas driver Higab ett renoveringsprojekt på Mariagården i Göteborg. Renoveringen fokuserar på en tillbyggnad från 1700-talet i det före detta fattighuset.
På byggmötena diskuteras alltifrån hur man bäst ska laga murstocken till vilken infästning som ska användas. Modern trådspik är inte ett alternativ, utan man har enats om en blandning av klippspik, som är maskintillverkad enligt gamla metoder, och handsmidd spik.
Projektet inleddes i höstas med att omkring tre meter av syllstocken byttes ut eftersom man hittat rötskador. Under arbetets gång upptäcktes ytterligare skador och för att komma åt alla delar av stolpverket har den gamla fasadpanelen tillfälligt lyfts bort från huskroppen.
– En syllstock är en slags balk som ligger mellan husgrunden och stolpverket i väggen på huset och som fungerar som underlag för det bjälklag som golvet placeras på. Tillbyggnaden var från början inredd för avträden och saknar till stor del isolering, vilket är en bidragande orsak till rötskadorna men även inläckage har skett på vissa ställen. Byggnaden används idag som kontor och är uppvärmd, säger Karin Lottkärr, projektledare på Higab.
Historiska byggnadsdetaljer
För att bevara det autentiska och historiska värdet hos byggnaden arbetar man genomgående med traditionella metoder och material. Timmermän har anlitats för att reparera stolpverket och i samråd med antikvarier och andra sakkunniga är beslutet att isolera tillbyggnaden med träfiberskivor. De ursprungliga fasadbrädorna skrapas och målas med linoljefärg och återmonteras. På vissa ställen behövs nya paneler och då används kärnfura från Värmland.
– Renoveringen av Mariagårdens tillbyggnad är ett projekt som ger oss möjligheten att arbeta med traditionella hantverksmetoder och bevara historiska byggnadsdetaljer. Det är betydelsefullt för Göteborg att vi kan bevara ett hus som detta för eftervärlden, säger Karin Lottkärr.
Om Mariagården
Mariagården är ett av Göteborgs äldsta trähus och har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1600-talet. Det före detta fattighuset har ett högt kulturhistoriskt värde och bildar tillsammans med kyrkan och den närliggande kyrkogården en kulturmiljö som ger en inblick i de fattigas förhållanden på 1700- och 1800-talet.
För mer information kontakta:
Karin Lottkärr, projektledare, karin.lottkarr@higab.se, 031-368 53 09.