HDK-Valand (Konsthögskolan Valand)

1861 utlystes en stadsplanetävling i Göteborg. Det var landets första och berodde på att kvarteren inom vallgraven inte längre räckte till. Nya områden behövdes för den växande staden och därför riktades blickarna mot marken som i dag utgör stadsdelarna Vasastaden och Lorensberg. Utbyggnadsplanen fastställdes 1866 och var typisk för tiden med rätvinkliga kvarter, raka gator, avenyer och inslag av parker. Inspiration hämtades från städer som Paris och Wien och planens viktigaste platser var det som skulle bli Kungsportsavenyn, Vasagatan, Vasaplatsen och Vasaparken. De nya stadsdelarna byggdes som förnäma bostadsområden med stora stenhus och ersatte all befintlig bebyggelse som bestod av landerier, enkla bostadshus i trä och även relativt nya villor. Vid den här tidpunkten bodde runt 2 000 personer i området.

1867 upplät stadsfullmäktige en tomt på 4 300 kvadratmeter till Chalmersska slöjdskolan i norra delen av Lorensberg. Skolan hade grundats 1829 genom att Ostindiska kompaniets direktör William Chalmers (1748–1811) donerat pengar till en industriskola för fattiga barn som lärt sig läsa och skriva. Sedan starten hade verksamheten hållit till på dåvarande Norra Larmgatan 4 vid Lilla Bommen.

Ny adress för Chalmersska slöjdskolan

Den nya byggnaden ritades av Victor von Gegerfelt som även var lärare på skolan. Den uppfördes 1869 och byggmästare var J P Rapp. Fastigheten bestod ursprungligen av en huvudbyggnad på Storgatan och två friliggande flygelbyggnader längs tvärgatorna (de fick snart namnen Chalmersgatan och Teatergatan). Husen utformades i nyrenässansstil med två våningar och varsin källarvåning i huvudbyggnaden och den östra flygelbyggnaden. När Chalmersska slöjdskolan flyttade in i de nya lokalerna skrev den dåvarande eleven och blivande läraren och arkitekten Hans Hedlund i ett brev till en släkting ”…synd bara att skolan skall ligga så långt utanför staden”.

1872-1876 uppfördes en byggnad i två våningar i den södra delen av tomten med entré mot Vasagatan (då Stora Allégatan). Även den här byggnaden ritades av Victor von Gegerfelt och den byggdes för att rymma Slöjdföreningens skola (numera HDK).

1882 infördes elektrisk glödljusbelysning i skolbyggnaderna, vilket var en av de allra första anläggningarna i landet, och året efter bytte Chalmersska slöjdskolan namn till Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Verksamheten utökas

1886–1887 utökades Slöjdföreningens skola med en tredje våning och man anlade lanterniner över trapphusen och den nya samlingssalen. Samtidigt övergick Kungliga Skeppsbyggeriinstitutet på Navigationsskolan till Chalmers verksamhet och en materialprovningsanstalt inrättades. Det ledde till att man också utökade huvudbyggnaden på Storgatan med en tredje våning, skapade utrymme för fler ritsalar och den nya skeppsbyggaravdelningen samt förlängde den västra flygelbyggnaden. Om- och tillbyggnaden ritades av Hans Hedlund och Victor Adler.

Efter den stora industriutställningen 1891 fick Chalmers ta hand om en större mängd föremål. Till dessa och andra samlingar byggdes ett mindre utställningshus med rabbizputs på gården. Fler tillbyggnader gjordes 1898 när den östra flygeln kompletterades med en trevåningsbyggnad på grund av den växande kemiavdelningen.

1904 flyttade Slöjdföreningens hus till nya lokaler på Kristinelundsgatan och därmed övertog Chalmers hela kvarteret. Under den här tiden genomfördes flera större förändringar i byggnaderna. Bland annat utökades huset på Vasagatan med en fyravåningsbyggnad mot Chalmersgatan och aulan byggdes ut för att rymma fler personer.

1906 uppfördes en 30 meter hög skorsten på gården och under 1910-talet genomfördes flera tillbyggnader som gjorde att kvarteret slöts och i stort sett fick sitt nuvarande utseende. Bland annat tillkom ett nytt maskinlaboratorium, en byggnad längs Chalmersgatan och en fyravåningsbyggnad på Teatergatan i anslutning till huvudbyggnaden på Vasagatan.

1914 ändrade skolan namn till Chalmers Tekniska institut. Snart stod det också klart att man var på väg att växa ur sina lokaler och därför började man att bygga nytt på ett område vid Gibraltargatan i Johanneberg. Dessa lokaler utformades för kemi- och fysikavdelningarna och stod klara 1926.

Chalmers flyttar ut

Chalmers förstatligades 1937 och de högre och lägre avdelningarna omvandlades då till teknisk högskola och tekniskt gymnasium. Under 1930-, 1940- och 1950-talen genomfördes också flera ombyggnationer för att möta nya och större krav på undervisningen. Samtidigt utvidgades området vid Gibraltargatan och 1950 började gymnasiet att successivt ta över ”Gamla Chalmers” från högskolan.

1966 genomfördes gymnasiereformen och det ledde till att Chalmers tekniska gymnasium döptes om till Polhemsgymnasiet och blev en kommunal skola. De fortsatte dock att bedriva sin verksamhet på ”Gamla Chalmers”. 1970 flyttade den sista Chalmers-institutionen ut och därmed var en 101-årig epok över.

1994 flyttade Polhemsgymnasiet till Lindholmen och därefter byggdes huset om efter ritningar av Liljewall arkitekter. Bland annat tillkom en glasbyggnad på gården. 1996 flyttade Konsthögskolan Valand in och mellan 2012 och 2019 gick skolan under namnet Akademin Valand då man slogs samman med Filmhögskolan, Högskolan för fotografi och Litterär gestaltning. 2020 gick Akademin Valand och HDK – Högskolan för design och konsthantverk samman och bildade HDK-Valand, en ny institution för design och konst.

De sammanbyggda husen som i dag utgör Akademin Valand är i 2–4 våningar och exteriören präglas fortfarande av sin ursprungliga nyrenässansstil. Fasaderna är av gult tegel och har putsdekor som omfattar hörnkedjor och rikt utsmyckade taklister. Än i dag står det Slöjdföreningens hus på fasaden på Vasagatan 50 och Chalmersska Institutet på Storgatan 43.

Byggnaden har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 2007 och ingår i Göteborgs Stads program för bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.