Börsen

Kvarteret Högvakten

I mitten av 1700-talet uppfördes Stadshuset, Wenngrenska Huset och Strömska Huset. Tillsammans med Börsen från 1849 bildar de i dag Kvarteret Högvakten.

Ända sedan grundandet av Göteborg 1621 har Kvarteret Högvakten legat vid händelsernas centrum. Exakt hur marken var bebyggd under den första tiden är oklart eftersom många handlingar och ritningar har försvunnit i de bränder som har drabbat staden.

Området kring Kvarteret Högvakten präglas av äldre tiders tomtindelning och var redan i den första holländska stadsplanen stadens centrum där Stora Hamnkanalen och Stora Torget (nuvarande Gustaf Adolfs Torg) fungerade som en knutpunkt i handelsstaden Göteborg.

En av stora stadsbränderna ägde rum 1669 och resulterade i att delar av Kvarteret Högvakten ödelades. Flera av husen byggdes dock upp igen. Även under det följande seklet drabbades Göteborg av stora bränder och det ledde till att myndigheterna krävde byggnader i sten. I mitten av 1700-talet uppfördes stenhusen Stadshuset, Wenngrenska Huset och Strömska Huset. Tillsammans med Börsen från 1849 bildar de i dag Kvarteret Högvakten. Kvarteret fick sitt namn i början av 1900-talet och kommer egentligen från en mindre byggnad som låg framför Stadshuset och inhyste stadens militära vaktstyrka. Alla byggnaderna utom Strömska Huset är i dag byggnadsminnesförklarade.

På uppdrag av kommunstyrelsen påbörjade Higab 2016 en omfattande grundförstärkning av Kvarteret Högvakten. Samtidigt gjordes en ombyggnad för att utveckla husen och öka tillgängligheten. Dessutom fick fasaderna ny färgsättning och stora delar av Börsens interiör restaurerades. Projektet blev klart vid årsskiftet 2018/2019.

Börsen

Redan på 1770-talet tog lokala handelsmän initiativ till ett handelshus och samlingsplats för stadens köpmän. Det tog nästan 80 år och ett antal förslag innan finansieringen var löst och Pehr Johan Ekman fick uppdraget att rita huset. Den 1 juni 1844 lade kung Oscar I grundstenen för bygget. I den urholkade stenen sattes en blydosa med 3 guld-, 11 silver- och 14 kopparmynt och en större silvermedalj med inskriptioner.

På platsen låg tidigare en byggnad i karolinsk stil, det så kallade Kaulbarska huset. Det ägdes av Johan von Kaulbars som var friherre, landshövding och general.

Börsen invigdes 1849 och var ett av de dyraste byggprojekten i Sverige på sin tid. Slutkostnaden landade på 450 000 riksdaler silvermynt. Stilen är senempire och fasaden är rikligt dekorerad med bland annat sex allegoriska frisskulpturer som är gjutna i zink på Finspongs gjuteri. De är skulpterade av professor C G Qvarnström och föreställer Idogheten, Lyckan, Handeln, Sjöfarten, Rikedomen och Industrin. Interiören är välbevarad med rikliga utsmyckningar av den tyske dekorationsmästaren F Hagedorn och den italienske stuckatören Antonio Detoma. Börsens pampigaste rum är festivitetssalen med ståtliga kakelugnar, utsmyckade balkonger, marmoreringar och stuckarbeten.

1877 försågs Börssalen, entréhallen från Gustaf Adolfs Torg, med fyra järnpelare prydda med ljusarmaturer i form av gripar. De sattes in för att bjälklaget mot Festivitetssalen ovanför behövde förstärkning. Pelarna debatterades dock livligt vid tillfället eftersom många ansåg att de förstörde salen. I salen fanns sedan tidigare en marmorstaty av kung Oscar I som skapats av den göteborgsfödde konstnären Johan Peter Molin.

1895 skadades delar av Börsen i en brand. Renoveringen efter branden misslyckades och man gjorde därför en om- och tillbyggnad 1904-1905. Då inrättades bland annat ett sammanträdesrum och kansli åt stadsfullmäktige. Sammanträdesrummet utformades i klassisk jugendstil med mahognypanel och dekor i brons. Dessutom överglasades gården och en paradtrappa byggdes.

Sedan 1863 äger kommunfullmäktiges sammanträden rum i Börsen. Huset blev byggnadsminnesförklarat 1968 och har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 1991.