Boel Melin - byggnadsantikvarie

Hur skulle du beskriva din vardag som byggnadsantikvarie på Higab?
– Som byggnadsantikvarie har jag ett övergripande uppdrag att implementera och sprida kunskap om byggnadsvård och kulturmiljövård inom bolaget. Det handlar om att hela tiden öka medvetenheten om dessa frågor. Det innebär att jag arbetar med alla på Higab, från företagsledningen och styrelsen till medarbetarna, om lagar och skydd, vilket ansvar vi har och vad det innebär. Samtidigt springer jag runt bland olika hus, hyresgäster och projekt. Arbetet som byggnadsantikvarie kan bland annat innebära att bestämma kulör till en fasad som ska renoveras, träffa snickare som ska bygga ett plank, söka bygglov, möta länsstyrelsen och skriva åtgärdsförslag. Det kan också handla om att ta fram ramavtal för måleri, konservator- och snickeritjänster, stämma av med konsulter som gör vård- och underhållsplaner åt oss och förse dom med underlag, hitta gamla och tidsenliga tegelpannor till ett hus samt prata med våra servicetekniker om hur vi på bästa sätt ska laga eller ta hand om en byggnad.

Hur samverkar du med fastighetsförvaltarna, teknikteamen och projektledarna?
– Jag samarbetar med de flesta. Alla behöver ju min hjälp. Jag åker ut tillsammans med förvaltare och tekniker och besiktigar hus, pratar med dom om vad man får och inte får göra i en lokal som ska anpassas eller byggas om samt hjälper projektledare i större byggnads- och utvecklingsprojekt.

Du har arbetat som byggnadsantikvarie på Higab sedan 2017. Kan du ge exempel på projekt som du har arbetat med sedan dess?
– Det har varit stort fokus på Gathenhielmska Reservatet som är Göteborgs sista bevarade område med små friliggande trähus från 1700-talet. När det gäller Gathenhielmska Huset har jag arbetat med skadeförebyggande åtgärder som att söka bygglov för att glasa in verandan på husets baksida för att förhindra skadegörelse. Jag har även deltagit i arbetet med att ta fram en ny detaljplan för att kunna öppna upp trädgården mot Söderlingska parken och återskapa samt förstärka delar av trädgården. Dessutom har jag tagit in konservatorer för att undersöka tidigare färglager på golv och väggar. Som i de flesta av våra byggnadsminnen har jag en tät dialog med hyresgästen hur man kan anpassa verksamheten till huset.

– Ett annat projekt är Barken Viking där hela fartygsdäcket och alla trädetaljer renoveras. I det fallet fungerar jag som projektledarens antikvariska bollplank. Exempelvis har vi kollat på hur resultatet blir om arbetet genomförs på ett modernt eller musealt sätt. Därför åkte vi till Åland och besökte fartyget Pommern, som är Barken Vikings systerfartyg, där de har renoverat på ett musealt sätt.

Vilket projekt är du mest stolt över att ha deltagit i?
– Upprustningen av ladugården på Kvibergsnäs Landeri. Det var ett rent byggnadsvårdsprojekt där vi gjorde allt rätt. Då kände jag mig stolt över att jobba på Higab. I mångas ögon var det en hopplös byggnad som inte kunde renoveras. Men vi visade att det gick. Och vi gjorde det genom att använda oss av äldre metoder och behålla så mycket gammalt material som möjligt, exempelvis handslagna takpannor, äldre panel och stomme. Sedan visade det sig att timmermännen som utförde arbetet ville hyra ladan, så det ledde till att vi fick en verksamhet dit som passar till den kulturhistoriska miljön och bidrar till att levandegöra hela området.