Sverige är på väg in i en lågkonjunktur för första gången på länge vilket får genomslag överallt i samhället, både för privatpersoner och företag. För Higabs del som fastighetsägare innebär det bland annat ökade kostnader för drift och underhållsåtgärder.
Den höga inflationen har direkt påverkan på konsumentprisindex (KPI) som i sin tur påverkar hyreskostnaden för lokalhyresgäster. Indexuppräkningen sätts av Statistiska Centralbyrån och baseras på KPI för oktober månad varje år som därefter får genomslag på lokalhyran från januari kommande år.
KPI för oktober 2022 var 10,9 % vilket därmed slår igenom på hyresnivån från 1 januari 2023. Längre ner hittar du information om vad KPI är, hur det sätts och övriga faktorer som påverkar både hyresgäster och fastighetsägare just nu.
Den årliga indexuppräkningen har länge legat på låga nivåer och på Higab är vi väl medvetna om att kommande år blir mycket tufft för många av våra hyresgäster.
De hyresgäster som ingår i Göteborgs Stads särskilda hyresmodell för kultur- och föreningsverksamheter påverkas inte då de har en fast indexuppräkning på 2% i sina avtal.
Hur sätts lokalhyran?
Utöver den fasta delen av hyran för en lokal kan olika typer av rörliga hyrestillägg utgå. Exempel på detta är ersättning för värme, vatten och el som enligt hyreslagen alltid kan utgöra rörliga hyrestillägg vid lokalhyra. Utöver dessa tillägg är det vanligt med rörliga tillägg för fastighetsskatt och index för lokalhyresavtal som löper på minst tre år. Fastighetsskattetillägget beräknas normalt sett efter lokalens andel av den totala fastighetsskatten för fastigheten. Indextillägget beräknas normalt sett efter förändringar i KPI för oktober månad mellan basåret och efterföljande år. Syftet med indextillägg i avtal som löper över en längre tid är att kunna möta större förändringar i de samhällsekonomiska förutsättningarna som inte fanns när hyresavtalet skrevs.
Hur fungerar konsumentprisindex (KPI)?
Det svenska index som enligt standard ligger till grund för indextillägget i flertalet lokalhyresavtal är konsumentprisindex, KPI, som sätts av Statistiska Centralbyrån. Indexuppräkningen baseras på KPI för oktober månad varje år som därefter får genomslag på lokalhyran från januari kommande år.
KPI är ett mått på hur konsumentpriserna utvecklas, alltså de kostnader som vi som privatpersoner betalar för olika varor och tjänster. Den nuvarande inflationstakten är den högsta sedan 1990-talet och beror på en bred uppgång av priser efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Den kraftigt stigande inflationen har direkt inverkan på KPI.
Skillnad mellan KPI och fastighetsägarindex
KPI beräknas på hur konsumentpriserna utvecklas för privatpersoner men är inget bra mått för att mäta fastighetsbolagens kostnadsutveckling. Där används istället fastighetsförvaltningsindex, som också tas fram av Statistiska Centralbyrån och som mäter kostnadsutvecklingen för fastighetsföretag med kontor och butiker.
Sedan förvaltningsindex började publiceras 2016-2021 har kostnaderna för fastighetsföretagen stigit med 48,9 procent, medan KPI ökade med 20,8 procent. Enbart mellan 2021 och 2022 steg förvaltningskostnaderna för fastighetsägare med butiks- och kontorslokaler med 25,7 procent.
(Källa: Fastighetsägarna)