Den byggnadsminnesförklarade fastigheten kommer att genomgå en grundlig renovering under våren och sommaren. För att säkerställa byggnadens exteriör kommer taket att läggas om och samtliga fönster och dörrar renoveras. Även skorstenar och stuprör ses över och hela fasaden målas om.
– Att renovera hållbart och kostnadseffektivt är en självklarhet för oss på Higab. Vi har därför tidigarelagt delar av det planerade underhållet för att kunna ta ett helhetsgrepp och utföra samtliga yttre underhållsåtgärder vid ett och samma tillfälle. Det ger ett mervärde även för verksamheterna då det dröjer många år tills det är dags för underhåll igen, säger Anders Bjerstaf, projektledare på Higab.
Mariagården räknas som ett av Göteborgs äldsta bevarade trähus och är ett av få bevarade exempel på den typ av stora hus som var vanliga innanför vallgraven på 1700-talet. Antikvarisk expertis kommer därför finnas med under hela projektet.
Fasaden har vid tidigare renoveringar målats med plastbaserad färg. Nu kommer istället en traditionell slamfärg att användas. Även i fönsterrenoveringen används traditionella metoder och fönsterbågar och dörrar kommer målas med linoljefärg.
– Vi har undersökt fasadens färgsättning genom färgundersökningar och tagit fram ursprungskulörerna som vi ska återställa, säger Boel Melin, byggnadsantikvarie på Higab.
På taket kommer befintliga lertegelpannor att rengöras och återmonteras efter takomläggningen. Också fasadbelysningen kommer att bli mer historiskt korrekt.
Arbetet beräknas vara klart i augusti i år.
Om Mariagården
1641 invigde greve Per Brahe den 900 meter långa kanalen mellan Mölndalsån och Vallgraven som senare kom att kallas Fattighusån. 1726 köpte Göteborgs Stad marken och inrättade ett fattighus, där obemedlade män och kvinnor kunde leva på ålderns höst. Byggnaderna som inreddes för fattighusets behov var från början en klädesstamp. Fabriken anlades i början av 1700-talet, och anses vara den som gett stadsdelen Stampen sitt namn. Vid denna tid började området bebyggas, företrädesvis med mindre industrier och till dessa kom bostäder för arbetare och hantverkare.
Fattighuset fick i huvudsak sitt nuvarande utseende år 1767. Den nya huvudbyggnaden ritades av stadsingenjören Bengt Wilhelm Carlberg och här kunde man ta emot omkring 150 personer. Byggnaden är ett av få bevarade exempel på den typ av stora hus som var vanliga innanför vallgraven på 1700-talet. Den tidstypiska karolinska exteriörens ornament, smårutiga fönster och branta tegeltak speglar ett Göteborg före bränderna som ödelade stora delar av staden.
Mariagården användes som fattighus fram till 1892. I början av 1900-talet användes huset under en period som vilohem för lungsjuka. 1928 flyttade Göteborgs Dispensär in och det är under namnet Dispensären många äldre göteborgare känner byggnaden. Verksamheten fanns kvar i huset fram till 1974 och det var först när Domkyrkoförsamlingen blev ny hyresgäst som namnet ändrades till Mariagården.
Idag rymmer Mariagården kyrkans jourtjänst, familjerådgivning och ett par advokatbyråer.