Hagapojkarnas Hus

Fastighetsbeteckning:

Haga 18:14

Byggnadsår:

1780-talet

Adress:

Frigångsgatan 19,
413 01 GÖTEBORG

Ursprunglig användning:

Bostadshus

Nuvarande användning:

Bostad, föreningsverksamhet

fastighet_hagapojkarnas_hus

Om Hagapojkarnas Hus

1647 beslutade drottning Kristina att anlägga en förstad utanför vallgraven i Göteborg. Det var den första i staden och området som pekades ut var Haga. Året efter började marken att bebyggas och de som bosatte sig här var mestadels arbetare som hade koppling till hamnen. En stadsplan fastställdes för området 1660 och då bodde omkring 200 personer i Haga. Tomterna bestod av små enkla trähus, uthus och trädgårdar. Eftersom området tillhörde militären var boendesituationen osäker för Hagaborna. Vid risk för krig och belägring var det bestämt att husen skulle förstöras för att inte erbjuda fienden skydd och för att öppna skottfältet från stadens befästningar. Detta inträffade 1676 i samband med Skånska kriget och därefter fick Haga byggas upp igen.

På 1690-talet byggdes en täckt gång med vallgravar längs sidorna, en så kallad kaponjär, mellan Skansberget och stadens vallgrav. Den gick rakt igenom Haga och gjorde att många hus fick flyttas. Den delade stadsdelen i två delar, Östra och Västra Haga, och gick där Kaponjärgatan ligger i dag.

Läs mer

Ny bebyggelse växer fram

På 1700-talet blev de flesta husen i Haga permanenta boenden och vid århundradets slut hade antalet invånare ökat till runt 1 000 personer. Huset som numera går under namnet Hagapojkarnas Hus byggdes under denna tid. Det uppfördes troligen på 1780-talet som ett bostadshus och är placerat i kvarteret Trumslagaren vid Skansbergets sluttning. Längs sluttningen fanns flera liknande trähus, men de är i dag borta. Under 1800-talet revs nästan alla 1700-talsbyggnader i Haga till förmån för nya bostadshus. Numera finns endast två hus bevarade från den tiden. Det ena är Hagapojkarnas Hus på Frigångsgatan 19 och det andra är bottenvåningen på Haga Nygata 7.

1946 bildades föreningen Gamla Hagapojkar och året efter föreslog några av medlemmarna att huset som låg på Frigångsgatan 19 (då Bergsgatan 19) skulle användas som föreningslokal. 1951 bildades också föreningen Gamla Hagaflickor.

Huset hotas av rivning

Diskussionerna om att riva Haga tog fart på allvar under 1930-talet, men det skulle dröja till 1960-talet innan de första rivningarna startade. Det var ett led i stadens stora saneringsarbete där en stor del av den äldre bebyggelsen i områden som Haga, Landala, Annedal, Majorna, Nordstan, Gårda och Olskroken skulle ersättas av nya bostäder. Det gjorde att framtiden för Hagapojkarnas Hus länge var osäker.

1960 föreslog Gamla Hagapojkar att huset skulle bevaras med motiveringen: ”Om Haga skall saneras skulle vi gärna se ett stycke Hagaidyll bli bevarat till eftervärlden i sitt nuvarande skick. På Bergsgatan alldeles vid Skansbergets fot ligger ett gammalt karaktäristiskt Hagahus. Det är så avsides beläget att en framtida sanering sannolikt inte behöver gå fram här.” Slutligen bestämdes det att huset skulle stå kvar och det renoverades 1974. I fortsättningen fick Gamla Hagapojkar hyra huset för att bedriva museiverksamhet.

1992 slogs Gamla Hagapojkar och Gamla Hagaflickor samman till en förening. Fram till det året hade de haft sin föreningslokal på Fjärde Långgatan 7B, men då flyttade de till Allégården där de finns än i dag. Några år senare lade de ner museiverksamheten i Hagapojkarnas Hus.

Hagapojkarnas Hus är i dag Hagas äldsta hus och det sista bevarade bostadshuset i en våning. Det var tidigare omgärdat av ett plank och under första hälften av 1900-talet fanns ett tillhörande skjul där Hagabor kunde köpa ved, kol och koks.

Huset har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 1991 och är utpekat i Göteborgs Stads bevarandeprogram. Det används i dag för föreningsverksamhet och som bostad.

Se alla fastigheter