Längs med Östra Hamngatan rusar spårvagnar och bussar förbi i snabb takt. Några av passagerarna kliver av och tar sikte mot butikerna i Nordstan. Borta vid älven sträcker sig fyrmastaren Barken Viking mot himlen och åt motsatta hållet rör sig ett myller av människor i riktning mot Kungsportsplatsen. Men det finns också en annan plats som lockar. Bakom Gustaf Adolfs Torg, in på den smala Postgatan är känslan en annan. Här skruvas tempot ner och ett lugn sprider sig i kroppen. Borta vid ett sekelskifteshus sprids doften av street food. I det som tidigare var en anonym kontorslokal serverar stjärnkrögaren Gustav Trägårdh mat från alla världens hörn.
Tvärs över gatan – där Ströms startade sin klädförsäljning på 1800-talet – säljs nu handgjorda möbler i hållbara naturmaterial och på en nyöppnad espressobar sitter några ungdomar nedsjunkna med sina datorer. Ett stenkast bort har Kronhuset – ett av stadens äldsta hus – öppnat upp sina stora portar för kulturutövare som behöver en plats för sin verksamhet. Och ner mot Stora Hamnkanalen på Norra Hamngatan har två frankofiler startat en restaurang med västkustens råvaror i fokus. Allt detta har hänt på ett år.
Mer levande stad
Utvecklingen är ingen tillfällighet. Sedan 2016 har det kommunala fastighetsbolaget Higab arbetat målmedvetet för att Västra Nordstan ska bli en mer levande och trygg stadsdel med fler publika lokaler. Hållbarhet, innovation och tradition är ledorden. Och det är nu det börjar synas på riktigt.
– Utvecklingen av Västra Nordstan startade för att vi ville bidra till stadens 400-årsjubileum. Då Higab äger en stor del av husen i området kände vi att vi hade möjlighet att väcka liv i Göteborgs äldsta stadsdel. Men det är inget som vi kan göra på egen hand. Arbetet sker genom tät samverkan på plats med olika aktörer. Det är framgångsreceptet, säger Cina Gasparini som är utvecklare av kulturmiljöer på Higab.
Kronhusbodarna – en motpol till Nordstan
Historiskt är Västra Nordstan kanske mest känt för Postgatan (tidigare Sillgatan) som var Göteborgs stora emigrantgata under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Då sträckte den sig hela vägen från Centralstationen till Packhuskajen där Amerikabåtarna avgick. 80 procent av all svensk emigration utgick härifrån. Längs Postgatan låg hotell, barer, skräddare, andra småbutiker och emigrantkontor. Under en period fanns till och med Göteborgs främsta dagstidning (Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning) och ett av stadens största hotell här.
Även den korsande Torggatan var ett populärt och folktätt stråk, då det blev en naturlig väg för dem som skulle fram och tillbaka över Gamla Hisingsbron – som länge var den enda förbindelsen till Hisingen. Med tiden försvann dock verksamheterna som hade satt sin prägel på området och allt färre människor letade sig hit. Istället riktades blickarna mot Östra Nordstan. Där hade den gamla bebyggelsen rivits till förmån för ett helt nytt köpcentrum – Nordstan. Sedan det invigdes 1971 är det främst Kronhusbodarna som har fortsatt att locka besökare till Västra Nordstan. I de gula, låga stenbyggnaderna från 1700-talet finns verkstäder med lokalt hantverk, närproducerad mat, café, konst, friskvård och stadens hembygdsförening. En motpol till köpcentret Nordstan. En av verksamheterna i Kronhusbodarna är Q’ente som drivs av paret Eva Wirén och Tomas Bech. Tillsammans har de en konstateljé och erbjuder behandlingar och kurser inom friskvård och holistisk hälsa.
– Nu går vi in på vårt åttonde år på Postgatan. Vi sökte oss hit för att vi ville ha en central lokal, en plats med själ och historia. Vi gillar att verksamheterna är småskaliga, varierade och lokala. De är unika i sitt uttryck. Och som konstnär arbetar man oftast ensam, så det är extra skönt att vara i ett sammanhang med andra konstnärer och hantverkare, säger Eva Wirén.
En ny samlingsplats för lokala kreatörer
Bredvid Kronhusbodarna tornar Kronhuset upp sig. Göteborgs näst äldsta byggnad stod klar 1654 och användes då som militärförråd. Sex år senare hamnade det i strålkastarljuset när Karl X kallade ständerna till riksdag här. Det var det enda huset i staden som kunde ta emot så mycket folk. Efter mötet blev kungen hastigt sjuk och några veckor senare avled han i nuvarande Länsresidenset – stadens äldsta hus. Det ledde till att hans fyraårige son utropades till Sveriges nya kung i den stora salen i Kronhuset och blev Karl XI. Rummet, som har fått namnet Rikssalen, har efter sin tid som militärförråd använts som gudstjänstlokal, museum och konsertlokal. Och nu är det helt andra saker som händer i huset.
– Det är en pampig känsla att kliva in i Kronhuset. Tänk, här på första våningen brukade soldater rulla in vagnar och kanoner. I resten av huset förvarades militäruniformer, vapen och spannmål. Än i dag trillar det faktiskt ner spannmålsrester från golvspringorna till våningarna under, säger Claes Boman som är affärsutvecklare på Higab och arbetar med utvecklingen av Kronhuset.
Higab öppnar Bagih
Sedan 2021 har huset börjat fyllas av kulturutövare då Higab har lanserat ett nytt koncept – flexibelt medlemskap istället för hyreskontrakt med långa avtalstider. Tanken är att Kronhuset ska vara en samlingspunkt och en kreativ arena för de som inte kan eller vill hyra en lokal med ett traditionellt hyresavtal. Här delar alla på ytorna och funktionerna. Konceptet går under namnet Bagih.
– Tidigare har Kronhuset bara varit tillgängligt under särskilda arrangemang. Det har vi ändrat på nu. Med det nya konceptet vill vi erbjuda platser till lokala kreatörer och skapa möjlighet för samarbeten. Genom att bli medlem i Bagih får du tillgång till husets olika våningar, ytor som passar för arbete, möten, upplevelser och events, förklarar Claes Boman.
Bagih är en del av platsutvecklingen som tog fart redan 2016. Då började Higab samverka med olika aktörer för att levandegörande Västra Nordstan och inte minst området runt Kronhuset. Sedan dess har det genomförts hållbarhetsdagar, workshops inom performance, dans och konst, dramatiserade stadsvandringar, guidade visningar, utomhusbio, konserter, gatuteater, cirkus, julmarknader, utställningar om Göteborgs historia… ja, listan kan göras lång. Det har gjort att många göteborgare och kulturpersoner har fått upp ögonen för området.
Två av medlemmarna i Bagih är bröderna David och Robert Griffith-Jones från London. Sedan 2016 driver de This is Gothenburg. Det startade som en stadsguide på engelska och ett Instagram-konto. Numera anordnar de också evenemang som Secret Dinner Party där plats och middagsgäster är en överraskning för de som deltar. Målet med This is Gothenburg är att introducera människor för Göteborg och för varandra.
– Mitt första jobb i Göteborg var på Ölrepubliken 2012. Så mitt liv i staden började faktiskt i Västra Nordstan. Därför känns det härligt att vara tillbaka här ungefär tio år senare. Det är ett fint och lugnt område med många historiska byggnader, säger Robert Griffith-Jones som är copywriter medan brodern David är tjänstedesigner.
När de insåg att det fanns möjlighet att flytta in i Kronhuset tvekade de inte länge.
– Hur kunde vi säga nej till chansen att arbeta i den här vackra byggnaden och fantastiska delen av stan? Här vill vi göra This is Gothenburg till en samlingspunkt för människor varje fredag. Sen kommer vi också att genomföra andra events.
På frågan vad som gör en stad som Göteborg levande är svaret enkelt.
– Kultur. Det är en stads identitet och puls. Och mångfald gör det intressant.
Under året kommer Kronhuset att öppna upp för fler evenemang. Hittills har huset stått värd för events som jazzkonsert, skivmässa, fotoutställning, loppis och det traditionsenliga Kronhusjul. Målet är att erbjuda göteborgarna en bättre kulturscen, utan att konkurrera med stadens arrangörer.
En stor händelse under 2023 blir när staden Göteborg firar 400 år. Mellan den 2 och 18 juni kommer Kronhuset att vara en av de fasta arenorna och gå under namnet ”Göteborgarnas vardagsrum”. Det innebär att man kommer bygga upp fem göteborgares vardagsrum i huset. Tanken är att visualisera den enorma bredd som finns i staden. Utan att ytligt exotifiera eller cementera stereotyper vill man återge det som är mänskligt, genuint och äkta.
Ökad trygghet och minskad brottslighet
Utanför Kronhuset letar sig solen fram och strålar ner mot tre hundägare och en lekande förskoleklass i Kronhusparken. Den utgör ett av de få gröna inslagen i Västra Nordstan och är därför en populär plats för de som bor, arbetar och studerar i området. I vintras fick också många andra upp ögonen för parken då Göteborg & Co förvandlade den till en skridskobana. Under våren planerar dessutom stadsmiljöförvaltningen att bygga en helt ny lekplats här.
– Vi nappade snabbt på idén. Inte minst för att parken redan nu besöks av många barn. Sen kom vi med önskemålen att skapa plats för en food truck och en mindre scen för spontankultur. Vi tror att det kommer bli ett lyft för området, utan att det påverkar den unika miljön, säger Cina Gasparini.
Trots sitt centrala läge och sina smala gator med vackra, historiska byggnader har Västra Nordstan under lång tid känts lite anonymt och ödsligt. Sedan 2019 har därför ett arbete pågått för att hela området ska bli mer välkomnande och tryggt – särskilt under kvällen när butiker och andra verksamheter har stängt. Det sker genom samverkansmodellen Purple Flag där Higab ingår tillsammans med Göteborgs Stad, fastighetsägare, centrumorganisationer, polisen, verksamheter, boende och andra aktörer. Arbetet har börjat ge resultat och under 2022 fick Västra Nordstan för andra gången en Purple Flag-certifiering – vilket innebär att det har gjorts tydliga framsteg. Några exempel är fler publika lokaler, minskad brottslighet, bättre belysning, tryggare gångstråk och ett större utbud av verksamheter och kulturevents.
– Det är stor skillnad mot tidigare då många kände sig otrygga i området. Samarbetet har fungerat över förväntan och alla aktörer har verkligen tagit sitt ansvar. Men vi måste komma ihåg att vi fortfarande är långt ifrån mål, så det gäller att vårda samarbetet och inspirera ännu fler till att hänga med på resan, säger Cina Gasparini.
Hyllade restauranger sätter Västra Nordstan på kartan
En av de viktigaste nycklarna har varit att få in fler öppna verksamheter i bottenplan och över en större del av dygnet. En av dem är Gurras som drivs av Gustav Trägårdh som tidigare var köksmästare och delägare på Sjömagasinet. På Postgatan har första våningen i ett ståtligt sekelskifteshus renoverats för att rymma hans nya kulinariska satsning. Utgångspunkten är mat som kan serveras på gatan någonstans i världen, men med kvalitativ restaurangvibe.
– Gensvaret har varit bortom all rimlighet. Det har varit totalfullt sedan timme ett. Och väntelistan är enormt lång. Dock är vi noggranna med att inte ta bokningar på barplatserna, utrymme för spontana besök är viktigt tycker vi, säger Gustav Trägårdh.
Han tror och hoppas att det kommer bli ett större folkliv i Västra Nordstan de kommande åren.
– När området längs med Göta Älv är färdiggrävt kommer staden att flytta ner mot vattnet. Jag ser promenadstråk och nya etableringar framför mig. Jag ser liv och rörelse. Att det inte är gjort för evigheter sedan förvånar mig. Det kommer vara gynnsamt för vår krog, men framför allt får vi en vackrare stad.
Gustav Trägårdh är inte ensam om att se möjligheterna med Västra Nordstan. I över tio år har den prisade restaurangen Bhoga serverat gäster i 1600-talsbyggnaden Radheska Huset på Norra Hamngatan. Och i grannhuset har frankofilerna Gabriel Melim Andersson och Emil Bjelke slagit upp dörrarna till restaurangen Bulot. I väntan på att den skulle öppna fick de möjlighet – via fastighetsägaren Higab – att smygstarta en vinbar i Stora Saluhallen. Den blev så pass lyckad att den nu är ett stående inslag. Och nu sprider sig ordet om krögarnas satsning på Norra Hamngatan. De utgår från västkustens råvaror samtidigt som de bär med sig erfarenheter från kroglivet i Paris, Milano, New York och Stockholm.
Tanken är att Bulot även ska få en uteservering. På baksidan av huset döljer sig en innergård som i nuläget består av en tom asfaltsyta. Den ska så småningom förvandlas till en öppen och välkomnande miljö för alla göteborgare. Ett första litet steg syns vid entrén mot Smedjegatan. Här fanns förut en stängd stålport med jalusi, men den har nu bytts ut mot en smidesgrind som passar bättre in i den historiska omgivningen.
Paradgata under förvandling
Utsikten från Norra Hamngatan är nog en av Göteborgs vackraste. Här flyter Stora Hamnkanalen ut mot Göta Älv och resten av världen. Därför är det ingen slump att Ostindiska kompaniet bestämde sig för att uppföra sitt huvudkontor på gatan. När Ostindiska Huset stod klart 1762 hade det tagit 15 år att bygga och bara till huvudbyggnaden gick det åt 937 000 tegelstenar. Fram till att handelskompaniet upplöstes 1813 genomfördes 132 expeditioner med 37 olika skepp. Det kändaste är troligen Ostindiefararen Götheborg som gick på grund utanför stadens kust 1745 och som återuppstod 2003 i form av en storslagen kopia.
Nästa stora epok för Ostindiska Huset blev istället museiverksamhet. Och det är nog vad de flesta förknippar med huset. Göteborgs stadsmuseum lockar i dag hundratusentals besökare varje år och bär på berättelser om staden från forntid till nutid. Men bara att vandra längs med Norra Hamngatan är en historieresa i sig. På rad efter Radheska Huset och Ostindiska Huset ligger Sahlgrenska Huset som på 1700-talet ståtade med en av de kändaste privatsamlingarna inom konst, Tyska kyrkan som har ödelagts och byggts upp två gånger efter stora stadsbränder och Rådhuset som speglar tre olika epokers arkitektur. Alla de nämnda husen utom Tyska kyrkan ägs och förvaltas av Higab. Därför finns en unik möjlighet att skapa ett mer levande stråk längs Norra Hamngatan. Snart startar arbetet med att renovera och öppna upp Sahlgrenska Huset som under lång tid har använts som kontor, arkiv och representation för Göteborgs Stad. Tidsplanen är inte helt spikad än, men det planeras för flera kontorslokaler i olika storlekar och två restauranger i huset.
– Tanken är att den ena restaurangen ska ligga i den gamla vinkällaren med ingång mot Norra Hamngatan och den andra restaurangen ska ta plats på första våningen med uteservering på baksidan. Det skulle skapa ett mer levande hus samtidigt som besökarna får möjlighet att upptäcka en lite dold pärla i centrala Göteborg, säger Anette Persson som är affärsutvecklare på Higab.
Kvarteret Högvakten var startskottet
Längre ner på gatan breder Gustaf Adolfs Torg ut sig. Här står stadens grundare Gustav II Adolf staty och här startade Higab sitt utvecklingsarbete för Västra Nordstan år 2016. Det första projektet var nämligen att grundförstärka hela Kvarteret Högvakten som består av fyra sammanbyggda hus: Börsen, Stadshuset, Wenngrenska Huset och Strömska Huset. Runt 1 200 stålpålar slogs ner i marken för att säkra upp husen inför framtiden. Om alla pålarna hade lagts på rad skulle de sträckt sig från Göteborg till Hindås.
Men det var långt ifrån det enda som gjordes. De historiska husen – som byggdes mellan 1759 och 1849 – rustades upp och anpassades för hyresgästerna stadsledningskontoret och Göteborgs Stadshus. Det praktfulla Börsen med fullmäktigesal restaurerades med varsam hand under två år, ett stort glastak monterades ovanför Wenngrenska Gården och på baksidan gjordes två lokaler om till publika lokaler. Istället för kontor finns nu här Mahogny Espressobar och butiken G.A.D som tillverkar och säljer möbler i hållbara naturmaterial. Men innan allt detta gjordes en omfattande arkeologisk undersökning av Göteborgs stadsmuseum. En del av resultatet ingår nu i utställningen ”Vakt, prakt och makt” som berättar om Stadshusets historia. Den finns i husets entré och är öppen för alla. Här kan du ta del av fynd som ett trägolv från 1640-talet, delar av gamla kakelugnar och en ”spöktrappa” som upptäcktes bakom en av väggarna. Och du kan också gå en virtuell tur i den gamla stadshuskällaren som en gång i tiden användes som häkte och fängelse.
– Trots att Stadshuset har legat i händelsernas centrum sen mitten av 1700-talet känner nog inte alla till vilken rik historia det har. Hur många vet till exempel att det har funnits en fängelsehåla i huset? Eller att både polisen och brandkåren en gång fanns här? Vår tanke är att utställningen ska vara som ett historiskt titthål med lämningar och spår från stadens grundande och framåt – från de som funnits på platsen genom åren, säger Cina Gasparini.
Att både blicka bakåt och framåt är viktigt i utvecklingen av Västra Nordstan. Här ska historien lyftas fram, samtidigt som det ska finnas plats för nya tankar och verksamheter som gör att ännu fler vill upptäcka området. Bevisligen har mycket redan hänt, men en hel del finns fortfarande kvar att göra. Det menar Cina Gasparini som vet att det tar tid att utveckla kulturmiljöer. Inte minst när det gäller en hel stadsdel.
– Jag har faktiskt fått nypa mig i armen, för nu börjar det långsiktiga arbetet att synas. Västra Nordstan har utvecklats till en plats som vibrerar av liv och där det breda utbudet lockar nya besökare hela tiden. Och det märks att de som bor och är verksamma här är stolta över sin stadsdel och den utveckling som de är en del av. Om vi bara fortsätter att jobba tillsammans kommer Västra Nordstan inom några år att återigen bli stadens mittpunkt.