Stora Katrinelund

Stora Katrinelunds första arrendator var Michel Gerritson och han tillträdde 1638. Han efterträddes av sonen Giert Mickelsson som ägde gården fram till 1658. Från 1659 och framåt fanns ett par olika ägare till Stora Katrinelund, men det skulle dröja till 1683 innan landeriet blev mer känt i Göteborg då rådmannen Volrath Tham flyttade in. Han gjorde om landeriet till sommarboende och delar av den byggnaden ingår förmodligen i den nuvarande huvudbyggnadens stomme.

Släkten Levgren tar över

Under 1700-talet hade gården ett antal olika ägare. 1799 köptes Stora Katrinelund av Lars Levgren. Släkten Levgren var politiskt och socialt engagerad och donerade pengar till barnhem och skolor. Förmögenheten skapades genom en dominerande ställning i tobaksbranschen och på marken där Ullevi ligger nu hade man tobaksodling. Det är även efter familjen Levgren som vägen utanför gården är döpt.

En förlängning av huvudbyggnaden utfördes i slutet av 1700-talet och en stallänga samt en uthusbyggnad tillkom. De två alléerna som leder till huvudbyggnaden anlades i samband med denna om- och tillbyggnad.

Stora förändringar för landeriet

Det var runt 1825-1830 som Stora Katrinelund fick sin nuvarande karaktär. Stallängan ersattes med flygelbyggnader av trä och en engelsk park anlades med bersåer, slingrande stigar och små trappor. Dessutom byggdes en brygga vid Mölndalsån. Huvudbyggnaden förlängdes och fick sin enkla klassicistiska herrgårdsstil. I samband med det fick stora salen grisailletapeter, som är bevarade än i dag. I mitten av 1800-talet lades det valmade taket om till sadeltak.

Släkten Levgren ägde gården fram till 1898, då Göteborgs Stad löste in landeriet. På 1940-talet användes bostadshuset som militärförläggning och 1946 gjordes smärre förändringar när Stora Katrinelund blev ungdomsgård. Huset har även fungerat som vandrarhem. Numera används gården för gymnasieverksamhet. Stora Katrinelund blev byggnadsminne 1973.