Sjöfartsmuseet

På platsen där Sjöfartsmuseet ligger i dag fanns det tidigare ett varvsområde. Runt 1660 grundades Amiralitetsvarvet eller Gamla varvet och då fanns här redan bostäder för folk som arbetade på sjön. Husen var ofta timrade i en eller två våningar och den byggnadstypen finns fortfarande kvar i Gathenhielmska Reservatet.

På 1880-talet anlades Karl Johansgatan och vid sekelskiftet byggdes spårvägen ut mot väster. Det innebar att Majorna integrerades alltmer med staden och varvsområdet ersattes på 1910-talet av en park som fick namnet Gamla Varvsparken.

En miljon kronor doneras

Det första steget mot ett Sjöfartsmuseum togs 1912 vid ett sammanträde med Nautiska föreningen och året efter tillsattes en beredning som skulle utreda frågan. 1918 valde skeppsredare Dan Broström att donera en miljon kronor för att bygga en permanent museibyggnad.

1920 fick arkitekt Karl M Bengtson uppdraget att arbeta fram ett förslag. Han ritade en byggnad i nyklassicistisk stil som förlades till Gamla Varvsparken. Man gick dock inte vidare med förslaget och 1922 utlystes istället en arkitekttävling om utformningen av det nya Sjöfartsmuseet. Första pris gick till stadsarkitekten i Gävle, Gunnar Wetterling. Men byggnadskostnaden beräknades till dubbelt så mycket som donationens summa och förslaget blev därför aldrig verklighet. 1927 fick Karl M Bengtson åter uppdraget att ta fram ett förslag till en museibyggnad, vilket han gjorde utan ersättning.

Sjöfartsmuseet invigs

1933 invigdes slutligen Sjöfartsmuseet och Sjömanstornet, cirka 20 år efter de första initiativen togs. Invigningen genomfördes av kung Gustav V och i samband med det avtäcktes en byst av donatorn Dan Broström som hade omkommit i en bilolycka 1925. Skulpturen av den väntande sjömanshustrun i Sjömanstornet kom på plats först ett år senare på grund av en byggarbetarstrejk. Den skapades av konstnären Ivar Johnsson och gjöts i brons på Meyers konstgjuteri i Stockholm.

Utsidan av Sjöfartsmuseet präglas av en stram klassicistisk stil med tydliga valvbågar i sockelvåningen som bär upp de släta tegelfasaderna med rektangulära och kvadratiska spröjsade fönster. Fasaden har en stegrande karaktär från sockelvåningen till de små fönstren under takfoten. Det mellersta våningsplanet spelar huvudrollen i kompositionen med höga fönster som utmärker dess våningshöjd.

Insidan av Sjöfartsmuseet har byggts om vid flera tillfällen men trots det finns mycket av den övergripande strukturen och originalkaraktären kvar. Golven i trapphallarna är gjorda i kalksten och väggarna är putsade och målade. Taken har enkla stucklister och valv i anslutning till trapphallen och i minneshallen samt intilliggande rum finns ett stort takfönster.

Museet får ett nytt akvarium under jord

Mellan 2020-2022 genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad av Sjöfartsmuseet. Det gjordes en ny huvudentré mot Karl Johansgatan, nya trappor byggdes, nya hissar installerades och ett toppmodernt akvarium på cirka 1 100 kvadratmeter byggdes under marken framför museet. Även grönområdet i Gamla Varvsparken rustades upp och utvidgades.

Sjöfartsmuseet har sedan det stod färdigt 1933 haft kontinuerlig verksamhet som museum och akvarium. Akvariet är världens äldsta fungerande kallvattensakvarium. I huset bedrivs även kaféverksamhet.