Kviberg – Stallarna

I början av 1900-talet genomfördes värnpliktsreformer som krävde en stor utbyggnad av kaserner och stallar runt om i Sverige. Detta ledde till att tre stallbyggnader uppfördes i Kviberg 1903–1905. De byggdes efter typritningar upprättade av arkitekt Erik Josephsson och utformades efter ett klassiskt och symmetriskt formspråk med inslag av gotik.

Ursprungligen fungerade byggnaderna som vinterstall och de spelade en stor roll för militären fram till avhästningen på 1950-talet. I varje byggnad fanns fyra längsgående stallpass med spiltplatser och ett tvärgående mittpass.

Efter 1950-talet användes stallarna som förråd och lektionssalar. Numera finns Kvibergs marknad här.

Under åren har vissa ombyggnader genomförts, men två av stallen är fortfarande välbevarade exteriört och utgör typiska exempel på stallbyggnader från sekelskiftet 1900. De har också välbevarade inre konstruktioner och planlösningar. Även delar av den gamla inredningen och flera ursprungliga detaljer är bevarade.

Om Kvibergs Kaserner

1805 byggdes borgerskapets nya kasern vid nuvarande Kaserntorget, på den plats där gamla telegrafen numera ligger. Men när Kungliga Göta artilleriregemente flyttade in på området stod det klart att kasernbyggnaden redan var liten. Nya byggnader fick därför byggas och köpas in efterhand eller användas tillfälligt, däribland Kronhuset som fick fungera som sädesmagasin. Mot slutet av 1800-talet hade kasernbyggnaden även fått problem med sättningar och allmänt förfall. 1875 gav Kungl. Maj:t i uppdrag åt arméförvaltningen att undersöka möjligheten att förflytta regementet. Efter flera års undersökningar stod det klart att marken vid Kvibergs Landeri var det bästa alternativet. Handlaren J.J. Ekman, som ägde fem sjättedelar av landeriet, var villig att överlåta egendomen för Kronans räkning.

Den största kasernen i sitt slag

1890 köpte Kronan Kvibergs Landeri och Erik Josephsson, arkitekt vid Kungliga Arméförvaltningens fortifikationsdepartement, ritade Kvibergs Kasernetablissement, sedermera kallat Kvibergs Kaserner. 1892 togs det första spadtaget av byggnadsfirman F O Peterson & Söner AB och 174 000 dagsverken senare kunde Göta artilleriregemente flytta in på det nya området. Kasernen var vid invigningen 1895 den största i sitt slag i Sverige.

Byggnaderna utformades i tidstypisk stil som var inspirerad av gotiken och medeltida borgararkitektur. Samtliga byggnader har fasader av rött tegel och svart plåt på taken.

Husen är i huvudsak symmetriskt placerade och omfattade ursprungligen bland annat kanslibyggnad, kaserner, exercishus, matsal, vinterstall, sommarstall och ridhus. Byggnaderna grupperades kring en nedre och en övre kaserngård samt en bakre kaserngård mot norr.

I samband med flytten till Kviberg omorganiserades regementet till att bli ett utbildningsregemente för fältartilleriet.

Efter hand utvidgades anläggningen. 1903-05 tillkom tre stallbyggnader (Stallarna) på bakre kaserngården. En officersmäss (Götamässen) uppfördes 1912 och ett sjukhus 1921. Sjukstallet byggdes 1931 och samma år flyttade regementet sina förrådslokaler i Kronhuskvarteret till det nybyggda Tygförrådet på Kviberg. Bredvid officersmässen tillkom ett fritidshem 1943.

Regementet läggs ner

Regementet fanns kvar på Kviberg till 1962 då det lades ner och ersattes av Göta luftvärnsregemente, Lv6. När Lv6 flyttade till Halmstad 1994 var en hundraårig militär epok på Kviberg över.

Hela miljön har både ett stort militärhistoriskt och byggnadshistoriskt värde. 1971 förklarades de centrala delarna av Kvibergs Kaserner som statligt byggnadsminne och enstaka byggnader i områdets yttre del ingår i Göteborgs Stads bevarandeprogram.

Kvibergs Kaserner med tillhörande byggnader har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 1996.

I dag ryms verksamheter inom idrott, föreningsliv, skola och kultur på Kvibergs Kaserner.