En av stora stadsbränderna ägde rum 1669 och resulterade i att delar av Kvarteret Högvakten ödelades. Flera av husen byggdes dock upp igen. Även under det följande seklet drabbades Göteborg av stora bränder och det ledde till att myndigheterna krävde byggnader i sten. I mitten av 1700-talet uppfördes stenhusen Stadshuset, Wenngrenska Huset och Strömska Huset. Tillsammans med Börsen från 1849 bildar de i dag Kvarteret Högvakten. Kvarteret fick sitt namn i början av 1900-talet och kommer egentligen från en mindre byggnad som låg framför Stadshuset och inhyste stadens militära vaktstyrka. Alla byggnaderna utom Strömska Huset är i dag byggnadsminnesförklarade.

På uppdrag av kommunstyrelsen påbörjade Higab 2016 en omfattande grundförstärkning av Kvarteret Högvakten. Samtidigt gjordes en ombyggnad för att utveckla husen och öka tillgängligheten. Dessutom fick fasaderna ny färgsättning och stora delar av Börsens interiör restaurerades. Projektet blev klart vid årsskiftet 2018/2019.

Stadshuset

På 1640-talet låg troligen stadens mynthus på tomten där Stadshuset ligger i dag. Det ska även ha funnits ett stenfängelse här som byggdes 1636–1638. Efter en stor brand 1669 förstördes mynthuset, fängelset och det dåvarande Corps de garde (vakthus för stads- och brandvakterna) som låg mitt på Stora Torget (nu Gustaf Adolfs Torg).

Ett nytt Corps de garde byggdes på tomten 1703–1705. Det var ett rött trähus med vita pilastrar och vit taklist som bestod av två våningar i tidstypisk karolinsk stil. Det förstördes i den stora stadsbranden 1746 och därefter byggdes Högvakts- och Stadshuset på platsen. Det var ett tegelhus i tre våningar med valmat tak som var ritat av stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg. Men även Högvakts- och Stadshuset brann 1758. Man valde då att återuppföra byggnaden efter samma ritningar och det är detta hus som är det nuvarande Stadshuset. Det stod klart 1759 och här fanns ursprungligen stadsvakt, brandvakt, häkte och fängelse. Mot torget hade huset en slätputsad fasad med tre portar i bottenvåningen och ett högt valmat tak. Huslängan mot Postgatan användes som magasin och bestod av två våningar med putsad fasad och brant sadeltak.

För att ge plats för högvakten (garnisonens vaktstyrka) byggdes Stadshuset om 1824 efter ritningar av stadsarkitekt Jonas Hagberg. Det var han som gav huset den empirestil det har i dag med uppbyggd portik i nedre planet mot torget. Det höga valmade taket ersattes med en attikavåning (halvvåning) och ett lägre tak.

Stadsvakten och Högvakten drogs in 1895 och lokalerna togs då över av hälsovårdsnämnden. När även brandvakten flyttade ut 1930 gjordes valven om till garage för Polisverket.

1954 flyttade stadskansliet in i Stadshuset och i samband med det gjordes genomgripande förändringar i huvudbyggnaden och den östra gårdsflygeln. Man skapade bland annat en passage till Börsen och ett par år senare sattes Göteborgs stadsvapen upp ovanför entrén. I mitten av 1970-talet byggdes längan mot Postgatan om till sammanträdes- och möteslokal.

Stadshuset blev byggnadsminne 1968 och ingår sedan 1991 i Higabs fastighetsbestånd. Det är ett av få bevarade hus med 1700-talskaraktär i Göteborgs stadskärna och här finns också den enda innergården i staden med bevarad karaktär från den tiden.

Numera sitter stadens politiska ledning i Rådhuset som sedan 2014 är Göteborgs nya stadshus.

Wenngrenska Huset

Wenngrenska Huset byggdes på 1760-talet efter ritningar av Bengt Wilhelm Carlberg. Det utformades som bostadshus åt Sven Wenngren, som var rådman och sekreterare i Ostindiska kompaniet, och bestod ursprungligen av en huskropp i två våningar med brant valmat tak och entré mot torget. Senare tillkom ett gårdshus mot öster och en huslänga mot väster. Det är oklart när det skedde, men på en stadsplan från 1803 syns förändringarna. Då hade även en kryddträdgård planterats på gården. 1813 byggdes huvudbyggnaden på med en våning.

1820 såldes Wenngrenska Huset till postdirektör Anders Gjers som inrättade ett postkontor i huset och under några år fanns även Riksbanken här. I enstaka källor förekommer uppgifter om att det ska ha legat en populär krog i huset, Fernborgs källare. Det har dock inte kunnat bekräftas.

Längan längs Torggatan, som huvudsakligen användes som bostadshus, byggdes på med två våningar 1830.

Mellan 1842-1853 ägdes Wenngrenska Huset av artillerikaptenen G J von Knorring. Han sålde vidare byggnaden till Hypoteksföreningen och det fick då namnet Hypoteksföreningens hus. Under 1850- och 1860-talet byggdes det östra gårdshuset på med en våning och på 1870-talet flyttade postverksamheten till ett nybyggt hus vid Packhusplatsen.

Fasaden mot Gustaf Adolfs Torg fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad 1881 och året efter tillkom ett friliggande gårdshus. 1929 byggdes det ihop med huslängan längs Torggatan.

1962 flyttade stadens kommunledning in i huset och det ledde till att stora förändringar gjordes interiört.

Wenngrenska Huset byggnadsminnesförklarades 1973 och har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 1991.

Strömska Huset

På baksidan av Wenngrenska Huset mot Postgatan ligger Strömska Huset. Det uppfördes någon gång mellan 1761-1771 och byggdes på med en tredje våning under senare delen av 1800-talet. 1908 köpte aktiebolaget C.H. Ström & Co byggnaden och här fanns under lång tid Ströms herrekipering, vilket är bakgrunden till namnet Strömska Huset.

Byggnaden har genomgått ett flertal förändringar och ombyggnader under åren. Fasaden är delvis förändrad och av den ursprungliga byggnaden finns i stort sett endast yttermurarna bevarade.

Som en del av Kvarteret Högvakten besitter Strömska Huset ett kulturhistoriskt värde. Det har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 1991.

Börsen

Redan på 1770-talet tog lokala handelsmän initiativ till ett handelshus och samlingsplats för stadens köpmän. Det tog nästan 80 år och ett antal förslag innan finansieringen var löst och Pehr Johan Ekman fick uppdraget att rita huset. Den 1 juni 1844 lade kung Oscar I grundstenen för bygget. I den urholkade stenen sattes en blydosa med 3 guld-, 11 silver- och 14 kopparmynt och en större silvermedalj med inskriptioner.

På platsen låg tidigare en byggnad i karolinsk stil, det så kallade Kaulbarska huset. Det ägdes av Johan von Kaulbars som var friherre, landshövding och general.

Börsen invigdes 1849 och var ett av de dyraste byggprojekten i Sverige på sin tid. Slutkostnaden landade på 450 000 riksdaler silvermynt. Stilen är senempire och fasaden är rikligt dekorerad med bland annat sex allegoriska frisskulpturer som är gjutna i zink på Finspongs gjuteri. De är skulpterade av professor C G Qvarnström och föreställer Idogheten, Lyckan, Handeln, Sjöfarten, Rikedomen och Industrin. Interiören är välbevarad med rikliga utsmyckningar av den tyske dekorationsmästaren F Hagedorn och den italienske stuckatören Antonio Detoma. Börsens pampigaste rum är festivitetssalen med ståtliga kakelugnar, utsmyckade balkonger, marmoreringar och stuckarbeten.

1877 försågs Börssalen, entréhallen från Gustaf Adolfs Torg, med fyra järnpelare prydda med ljusarmaturer i form av gripar. De sattes in för att bjälklaget mot Festivitetssalen ovanför behövde förstärkning. Pelarna debatterades dock livligt vid tillfället eftersom många ansåg att de förstörde salen. I salen fanns sedan tidigare en marmorstaty av kung Oscar I som skapats av den göteborgsfödde konstnären Johan Peter Molin.

1895 skadades delar av Börsen i en brand. Renoveringen efter branden misslyckades och man gjorde därför en om- och tillbyggnad 1904-1905. Då inrättades bland annat ett sammanträdesrum och kansli åt stadsfullmäktige. Sammanträdesrummet utformades i klassisk jugendstil med mahognypanel och dekor i brons. Dessutom överglasades gården och en paradtrappa byggdes.

Sedan 1863 äger kommunfullmäktiges sammanträden rum i Börsen. Huset blev byggnadsminnesförklarat 1968 och har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 1991.