Samhällsvetenskapliga biblioteket

Den jugendinspirerade byggnaden på Vasagatan ritades av Hans Hedlund och invigdes 6 oktober 1900. Verksamheten hade startat tio år tidigare då biblioteket vid Göteborgs museum (nuvarande Göteborgs stadsmuseum) slogs ihop med biblioteket som tillhörde stadens nyöppnade högskola. Då huserade man i museet och andra hyrda lokaler. En stor del av boksamlingen var skänkt av S A Hedlund (Hans Hedlunds farbror) som var chefredaktör på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Inriktningen var främst vetenskaplig och skiljde sig därmed mot Dicksonska Folkbiblioteket.

Den nya och påkostade biblioteksbyggnaden vid Vasaplatsen uppfördes 1897–1900 med medel ur Renströmska fonden. Huset vilar på en granitsockel och byggdes i gulbrunt Siegerdorfstegel med inslag av kalksten från Yxhult. Det användes exempelvis till den rikt utsmyckade takbalustraden ovanför inskriptionen ”Göteborgs Stadsbibliotek”. Ursprungligen var huset helt symmetriskt med starkt markerat entréparti. Partiet utformades som en jugendportal i marmor med bladornament i låg relief. Här syns den skotska nationalblomman tisteln som minner om många donatorers härkomst. En annan tydlig del av husets arkitektur är de välvda smårutsindelade fönstren i huvudvåningen.

I huvudvåningen placerades expedition och läsesalar, inklusive den stora läsesalen som smyckades med tidstypisk dekormålning. På fondväggen finns Carl Wilhelmsons konstverk ”Allegori över bildningen” som bekostades av Pontus Fürstenberg. Även entréns väggar och valv dekormålades. De övre våningsplanen var lägre och utformades som magasin. Vid öppningen hade biblioteket cirka 7 000 hyllor med drygt 80 000 böcker. Tidningar förvarades i källarvalven och boktransporter mellan våningsplanen sköttes med en hiss.

Stadsbiblioteket byggs ut

1926 gjordes en tillbyggnad i öster. Den ritades av Hans Hedlunds son Björner Hedlund och gjordes i samma material och stil som resten av huset. Även den här gången användes medel ur Renströmska fonden. Dessutom genomfördes förstärkningsarbeten eftersom man upptäckt att en stor del av pålningen under den ursprungliga byggnaden hade ruttnat.

1954 flyttade biblioteket till Renströmsparken och därefter användes huset av Samskolan, Stadsarkivet och Göteborgs museer. I samband med detta genomfördes flera förändringar interiört. Målningen i läsesalen flyttades, dekorationer målades över och stuckaturer togs bort.

1961 förstatligades Göteborgs Stadsbibliotek i Renströmsparken och i samband med det fick man namnet Göteborgs universitetsbibliotek (nuvarande Humanistiska biblioteket).

Huset blir bibliotek igen

1994–1995 rustades den nästan 100 år gamla byggnaden upp. Nu användes den åter som bibliotek då den blev kurs- och tidningsbibliotek för Göteborgs universitet – i första hand för studenter inom det samhällsvetenskapliga ämnesområdet. Den stora läsesalen återfick huvudsakligen sitt tidigare utseende och målningen flyttades tillbaka till sin ursprungliga plats. Interiörerna återställdes med ljuskronor, möbler och färgsättning. Även entréhallen och exteriören med takbalustraden restaurerades.

2013 genomfördes en omfattande ombyggnation och upprustning. Syftet var att ge bättre inomhusmiljö och fler arbetsplatser. Fler våningsplan öppnades och antalet studieplatser ökade med runt 100 till 340. Dessutom tillkom fyra grupprum, en tyst läsesal med 24 platser, en lässtudio och en utbildningssal för introduktionskurser och doktorandkurser.

Samhällsvetenskapliga biblioteket (även känt som KTB – Kurs- och Tidningsbiblioteket) har funnits i Higabs bestånd sedan 1991.