Kronhuset

När Gustav II Adolf lät anlägga Göteborg 1621 var syftet att säkra området vid älvmynningen och hålla en viktig handelsväg öppen. I söder kontrollerade danskarna Halland och Skåne, norrut gick gränsen mot Norge vid Nordre Älv. 1640 tog krigskollegiet i Stockholm beslut om att bygga ett ”tyghus”, ett lagerhus för kanoner, fordon, uniformer och annan nödvändig militär utrustning. Kungliga arkitekten Simon de la Vallée tros ha stått för ritningarna. Det sex våningar höga huset byggdes i två etapper under åren 1642–1654. Första våningen började byggas i holländskt tegel, men när arbetet återupptogs användes svenskt tegel för resten av byggnaden.

Kronhusets bottenvåning var förråd för bland annat vagnar och kanoner. För att undvika skrymmande stödpelare gjorde man en avancerad hängverkskonstruktion som innebar att bjälklagen var upphängda i takstolarna. På övriga våningar förvarades allt från vapen och uniformer till sjukvårdsmaterial och spannmål.

En kung utropas i Kronhuset

År 1660 hamnade det nybyggda Kronhuset i fokus när Karl X kallade ständerna till riksdag i Göteborg. Sverige låg i krig med Danmark och kungen avsåg bara att tillfälligt lämna slagfältet. Göteborg låg närmre till än Stockholm och riksdagen samlades därför i Kronhuset vars bottenvåning fick fungera som rikssal. Efter mötet blev kungen hastigt sjuk och dog efter några veckor i Torstensonska palatset på Södra Hamngatan, nuvarande Länsresidenset. Hans fyraårige son utropades till ny kung i Kronhuset den 1 mars 1660 och blev Karl XI.

Från förråd till kultur

Kronhuset har haft en rad olika funktioner genom åren. 1669 fick tyska församlingen ha sin gudstjänstlokal här efter att Christinae kyrka brunnit. Garnisonsförsamlingen fortsatte sedan att använda bottenvåningen som kyrkorum fram till dess att Göta Artilleriregemente flyttade ut till Kviberg på 1890-talet. 1929 övertog Göteborgs Stad Kronhuset från staten och sedan dess har det bland annat använts som museum och konsertlokal.

De senaste åren har Higabs ambition varit att öppna upp huset i större utsträckning för göteborgarna och göra det till en kreativ arena. 2022 sjösattes det nya hyreskonceptet Bagih som erbjuder arbets-, mötes- och evenemangsytor för kreativa näringar genom medlemskap istället för traditionella hyresavtal.

En välbevarad 1600-talsbyggnad

Kronhusets exteriör ser än idag likadan ut som när det byggdes och även teglet är i huvudsak original, vilket gör huset till Göteborgs bäst bevarade 1600-talsbyggnad. De ursprungliga fönsterluckorna av trä byttes ut mot kopparbeslagna luckor på 1930-talet, då även fönster och dörrar byttes. Ovanför södra porten hänger ett emblem i trä – en kopia av ett äldre emblem som numera återfinns i rikssalen. Hängverkskonstruktionen i bottenvåningen fick med tiden stöttas med panelklädda pelare. Dessa byttes dock ut mot dolda takbjälkar av järn i samband med en stor upprustning av Kronhuset 1952-1957, vilket innebar att rummet återigen blev helt öppet.

Den nuvarande rikssalen i bottenvåningen är en rekonstruktion av den ursprungliga. I de övre våningarna är magasinsutrymmena välbevarade. Kronhuskvarteret blev byggnadsminne 1968 och har funnits i Higabs bestånd sedan 1991.