Taket i vestibulen är rikt dekorerat med målningar och stuckaturer. Ingången har välvt tak med målad bladornamentik. Även sällskapsrummen är rikt utsmyckade med friser, målningar, gyllenlädertapeter och paneler i ek och valnöt. I matsalen finns målade fönsterglas och huset är också försett med flera vackra kakelugnar. Största delen av källarvåningen var från början inredd som laboratorier åt Gegerfelts son Harald, som var kemist. Här fanns även visthus, strykkammare och brygghus.

Familjen Gegerfelt bodde själva i villan i knappt 10 år; 1884 såldes den till överläkaren vid Sahlgrenska sjukhuset F E von Sydow. Direktör F H Waidele blev ny ägare 1933 och lät då restaurera interiören. 1967 blev den välbevarade villan byggnadsminne med skydd för exteriör, interiör och trädgård. Den var privatägd fram till 1999 då Göteborgs Stad köpte den. Idag återfinns huset i Higabs bestånd och hyrs av Göteborgs universitet.

Victor von Gegerfelt (1817-1915)

Mannen bakom kända byggnader som Feskekôrka, Sociala huset och HDK föddes i Jönköping 1817. Efter att ha studerat arkitektur i Berlin slog han sig ner i Göteborg där han var stadsarkitekt 1872-1896. Han ritade flera hus åt sig själv, förutom villan på Arkitektgatan bland annat det fornnordiskt inspirerade Lilla Anneberg vid sluttningen av Landalabergen. Det fornnordiska formspråket syns även i bland annat Feskekôrka, vars konstruktion har element från stavkyrkor. Vid sidan av arkitektarbetet var Gegerfelt bland annat engagerad som intendent för konstavdelningen vid Göteborgs museum och lärare vid Slöjdföreningens skola och Chalmerska Slöjdskolan.