Bagaregårdens Landeri
Information om fastigheten
- Fastighetsbeteckning:
- Bagaregården 7:48
- Byggnadsår:
- 1700-talet
- Adress:
- Bagaregårdsgatan 2, 416 70 GÖTEBORG
- Ursprunglig användning:
- Landeri
- Nuvarande användning:
- Kontor
- Arkitekt:
- Okänd
Om Bagaregårdens Landeri
Landeri, värdshus, ungdomsgård – Bagaregårdens Landeri har haft många funktioner genom århundradena. Det landeri som senare fick namnet Bagaregården, kallades under hela 1600-talet och långt in på 1700-talet för Härlanda. Namnet Bagaregården kom i bruk först sent på 1800-talet. Namnet kommer från bagaren Joachim Schönfelt som 1650 arrenderade landerimarken.
Under början av 1600-talet utarrenderades området som betesmarker för kreatur. Landeriet fick troligen sin första mer omfattande bebyggelse 1680 då Paul Jörgensen arrenderade stället. 1758 övertogs Bagaregården av källarmästare Johan Minten som drev ett populärt värdshus här.
Göteborgs stadsfullmäktige beslutade 1 juni 1899 om att lösa in landeriet Bagaregården av Morten Waerns änka Emma Waern, för 100 000 kronor.
Förvandlas till ungdomsgård
Den nuvarande byggnadens exakta ålder är inte känd, men stommen är troligen från 1700-talet. I början av 1800-talet upprustades Bagaregården och enligt en beskrivning från 1831 bestod gårdsanläggningen då av en huvudbyggnad i två våningar och diverse ekonomibyggnader.
Endast huvudbyggnaden är bevarad och den har förändrats flera gånger bl a vid ombyggnad till ungdomsgård 1936. Det var då Sveriges första helt kommunalt drivna ungdomsgård. Idag används Bagaregårdens Landeri som kontor.
