Bagaregårdens Landeri

Landeri, värdshus, ungdomsgård – Bagaregårdens Landeri har haft många funktioner. Under 1600- och 1700-talet kallades det för Härlanda. Namnet Bagaregården dök först upp på 1800-talet och kommer från bagaren Joachim Schönfelt som 1650 arrenderade landerimarken.

Ägs och förvaltas av Higab sedan 1991.

Information om fastigheten

  • Adress: Bagaregårdsgatan 2, 416 70, Göteborg
  • Fastighetsbeteckning: Bagaregården 7:48
  • Byggnadsår: 1700-talet
  • Arkitekt: Okänd
  • Ursprunglig användning: Landeri
  • Nuvarande användning: Kontor
Felanmälan

Om Bagaregårdens Landeri

Under början av 1600-talet utarrenderades området som betesmarker för kreatur. Landeriet fick troligen sin första mer omfattande bebyggelse 1680 då Paul Jörgensen arrenderade stället. 1758 övertogs Bagaregården av källarmästare Johan Minten som drev ett populärt värdshus här.

Göteborgs stadsfullmäktige beslutade 1 juni 1899 om att lösa in landeriet Bagaregården av Morten Waerns änka Emma Waern, för 100 000 kronor.

Förvandlas till ungdomsgård

Den nuvarande byggnadens exakta ålder är inte känd, men stommen är troligen från 1700-talet. I början av 1800-talet upprustades Bagaregården och enligt en beskrivning från 1831 bestod gårdsanläggningen då av en huvudbyggnad i två våningar och diverse ekonomibyggnader.

Endast huvudbyggnaden är bevarad och den har förändrats flera gånger bland annat vid ombyggnad till ungdomsgård 1936. Det var då Sveriges första helt kommunalt drivna ungdomsgård. Idag används Bagaregårdens Landeri som kontor.