Allégården

Allégården uppfördes som Dicksonska Folkbiblioteket under åren 1895-1897 med hjälp av donationsmedel från Dicksonska Stiftelsen. Biblioteksverksamheten hade startats 1861 av James Dickson och tidigare varit belägen i två lägenheter i ett närliggande kvarter.

Arkitekten Hans Hedlund var influerad av den amerikanske arkitekten Henry Hobson Richardson när han ritade byggnaden. Hedlund hade besökt världsutställningen i Chicago 1893 och där inspirerats av amerikanens personliga formspråk. I Hedlunds byggnad ser man influenser från både 1890-talets medeltidsromantiska ideal och jugendstil.

Biblioteket uppfördes med en villaliknande karaktär med olika fasadmaterial och varierande former. Sockeln är av grovhuggen ljus bohusgranit med kraftiga rundbågsöppningar. Fasaderna är klädda med gulbrunt skrombergategel och försedda med detaljer av grå kalksten. Huset fick även ett hörntorn med konisk huv och skiffertak. Förutom biblioteksutrymmena inreddes bostäder på övervåningen för vaktmästaren och föreståndarinnan.

Bibliotek för alla

Biblioteket öppnade för allmänheten i oktober 1897. I donationsbestämmelserna stod det att ”biblioteket skall vara tillgängligt för hvarje ordentlig person, utan afseende å stånd eller förmögenhetsvillkor som önskar sig deraf sig begagna, samt att, då dess inrättande egentligen afsett arbetarklassens och de mindre bemedlades nytta och nöje, ingen afgift, vare sig för läsning på stället eller för böckernas utlånande, får under någon förevändning affodras, utan skall bibliotekets begagnande vara afgiftsfritt.”

1933 genomfördes en genomgripande ombyggnad. För ritningarna stod Hans Hedlunds son Björner Hedlund. Förändringarna innebar bland annat att källaren och övervåningen togs i anspråk för mer allmänna utrymmen. Bostadslägenheterna och vinden inreddes som arbetsrum och bokmagasin och ovanpå tidningssalen byggdes en ny våning och en läsesal för barn inreddes.

Biblioteket flyttar ut

Biblioteksverksamheten fortsatte fram till 1967 då boksamlingen överfördes till det nybyggda stadsbiblioteket vid Götaplatsen. Stadsfullmäktige beslutade därefter att socialförvaltningen skulle ta över huset och driva det som ett allaktivitetshus. Det så kallade Hagahuset öppnade hösten 1970. 1971 byggdes interiören om för att passa husets nya användning bättre. Bland annat inreddes kök, toaletter och duschrum. Huset kom huvudsakligen att användas av ungdomar för hantverk, musik och teater och blev centrum för den progressiva musikrörelsen i Göteborg. Motsättningar mellan politiker och ungdomarna i huset uppstod och Hagahuset blev ockuperat flera gånger. I november 1972 stormade polisen huset. Det forna folkbiblioteket öppnades igen som Allégården, ett allaktivitetshus för pensionärer och föreningar.

Allégården blir byggnadsminne

Byggnaden har delvis bevarad ursprunglig planlösning. På första våningen har det stora bokmagasinet delats av med ett sekundärt bjälklag och i tidningssalen finns en balkong utmed de inre väggarna. Golv, snickeridetaljer och dörrar har bytts ut i stora delar av huset och ytskikten är i regel senare. Entréhallen och trapphuset samt läsesalen mot Allégatan är dock välbevarade med ursprungliga dörrar och snickerier. Allégården blev byggnadsminne 2011.

Huset ägs och förvaltas av Higab sedan 1991.