– Det har varit som att läsa en gammal bok där vissa sidor saknas – vi har försiktigt letat fram ledtrådar och fyllt i luckorna. Genom att använda samma material och metoder som när gården byggdes har vi kunnat återskapa hur det en gång såg ut, säger Louise Martinsson, projektledare på det kommunala fastighetsbolaget Higab.
Rätt nyans med målerikonservatorer
Arbetet med att renovera Lärjeholms Gård tog sin början 2022 när huvudbyggnaden råkade ut för en vattenläcka. Även om det krävdes stora insatser för att ta hand om den skadade interiören gav det en unik möjlighet att ta ett större grepp om gården för att återställa den till ett mer tidsenligt utseende. Egendomen har rötter som sträcker sig tillbaka till 1400-talet och den nuvarande gården har sitt ursprung från slutet av 1700-talet.
– Målerikonservatorer har gjort noggranna undersökningar för att skrapa fram husets tidigare kulörer, så nu är den gamla trappan återigen rosa. Trapphuset och salongen har fått vackra dekormålningar i 1700-talsstil. Och precis som på den tiden har vi byggt upp väggarna med vass och kalkputs.
200 år gamla takpannor har återbrukats
Uppe på vinden hittades husets originaldörrar. De har hängts på plats igen efter många timmars djupgående behandling. Dessutom har plastmattorna tagits bort, så nu pryds rummen av trägolv där varenda planka har kolsyreblästrats, slipats och såpskurats.
För att huset ska stadigt i många år till har en timmerman gått igenom stommen och gjort förstärkningar. Även alla el-, vatten- och avloppsledningar har bytts ut. Utanpå har fasaderna och fönstren renoverats och på taket har de 200 år gamla takpannorna lyfts bort, spolats rena och lagts på plats igen.
– Det är tydligt att de gamla materialen är gjorda för att hålla, så länge de får den kärlek som de förtjänar. Det kanske är en snabbare lösning att byta ut mot nyproducerat, men det här är inte vilken gård som helst och det är just årsringarna och patinan som ger den dess själ.
Allé och stenmur från 1700-talet
Utanför huvudbyggnaden ligger Lärjeån och en böljande trädgård som en gång i tiden var anlagd i engelsk stil. Här har en markentreprenör och stenkonservator byggt upp stenmuren från 1700-talet och de stora lindarna har beskurits för att lyfta fram den gamla allén där tidigare ägare och gäster anlände med häst och vagn. Även den tillhörande trädgårdsmästarbostaden har renoverats.
I sommar beräknas projektet vara helt klart. Nedan kan du se fler bilder från Lärjeholms Gård.
För mer information kontakta:
Louise Martinsson, projektledare Higab, 031-368 53 16, louise.martinsson@higab.se
Hämta och se fler bilder:
Higab Mynewsdesk
Om Lärjeholms Gård
1463 köptes tomten av Erik Nipertz, ståthållare på Älvsborgs fästning. Älvsborg var då i danska händer, men när svenskarna återtog fästningen blev Gustav Vasas svägerska Ebba Leijonhufvud ägare till gården. Danskarna attackerade egendomen flera gånger och 1645 brände de ner Lärjeholm.
Flera namnkunniga personer har ägt gården sedan dess, exempelvis Göteborgs borgmästare Hans von Gerdes, entreprenören Jonas Alströmer och Sockerbrukets grundare Abraham Robert Lorent. 1791 köptes Lärjeholms Gård av amiralen C A Wachtmeister och det var då huvudbyggnaden fick sitt nuvarande utseende. Samtidigt byggdes två flygelbyggnader.
1895 köptes egendomen av Göteborgs Stad. Den södra flygeln brann ner 1930 men huvudbyggnaden och den andra flygeln finns kvar. De byggnadsminnesförklarades 1973. Lärjeholms Gård ägs och förvaltas av Higab sedan 1991.
