När Byggnadsvårdsåret instiftades 1975 låg fokus på att rädda historiska miljöer från rivning. Idag handlar byggnadsvård minst lika mycket om hållbarhet – att tillvarata befintliga byggnader, material och kunskap för framtiden.
– Att vi fortfarande pratar om vikten av byggnadsvård visar att arbetet är långt ifrån klart. Det märks en växande insikt om att bevarande inte är bakåtsträvande – utan en väg framåt. Framtidens mest hållbara byggnader är ofta de som redan är byggda, menar Boel Melin, byggnadsantikvarie på Higab.
Från rivningsvåg till hållbarhet
Byggnadsvårdsåret instiftades av Europarådet 1975 med syftet att öka medvetenheten om de stora kulturella, sociala och ekonomiska värden som finns i våra historiska byggnader och miljöer. Inom ramen för det europeiska byggnadsvårdsåret startade tre pilotprojekt: Visby innerstad, Trästaden i Falun och Engelsbergs järnbruk, numera tre av Sveriges 15 världsarv.
Samtidigt pågick rivningsvågen i Sverige där hela stadsdelar fick ge vika för modern bebyggelse. Den dramatiska förändringen inom byggbranschen hade inletts efter andra världskriget. Industrialiseringen och bostadsbristen gjorde att man sökte snabbare och billigare lösningar. Hantverksmässiga metoder ersattes av prefabricerade moduler och petroleumbaserade produkter tog över efter naturliga material som linolja. Det gjorde byggandet mer effektivt – ofta på bekostnad av långsiktig hållbarhet och kvalitet.
– Gamla hus är byggda av naturmaterial som ingår i naturens kretslopp. Dagens byggmetoder använder ofta komplexa material som är svåra, om inte omöjliga, att återbruka eller återvinna, fastslår Boel.
Higabs roll i byggnadsvården
Som förvaltare av många av Göteborgs mest kulturhistoriskt intressanta fastigheter har Higab ett ansvar för byggnadsvården. Under de senaste åren har man gjort en kunskapsresa, där traditionella metoder och material i allt högre utsträckning blivit en självklar del av renoveringsprojekten.
Ett tydligt exempel är restaureringen av Göteborgs naturhistoriska museum, där noggranna analyser av fogbruk, pigment och materialval säkerställde ett resultat som både respekterar byggnadens historia och uppfyller dagens krav.
På Kvibergsnäs Landeri, det enda landeri i Göteborg med bevarade ekonomibyggnader, har den tidigare kringbyggda gårdens ladugårdslänga genomgått en varsam restaurering av kunniga timmermän. Nu pågår arbetet med den stora stallbyggnaden, med förhoppningen att i framtiden kunna återskapa en intakt landerimiljö.
– Vi arbetar ofta nära specialiserade hantverkare, som konservatorer, murare och timmermän. Det skapar en synergieffekt där alla lär av varandra, inte minst inom Higab, och det lyfter kvaliteten på arbetet.
Kompetensbrist och framtidens utmaningar
Men byggnadsvården står inför flera utmaningar. Kompetensbristen är en av de största, liksom balansen mellan bevarande och moderna krav på funktionalitet.
– Brandskydd, tillgänglighet och ventilation är viktiga aspekter, men vi får inte kompromissa bort de kulturhistoriska värdena. Samtidigt ser vi en positiv utveckling där intresset för byggnadsvård ökar, inte bara hos fastighetsbolag utan även hos privatpersoner. Folk vill ha vackra, hållbara miljöer runt sig, utan onödigt giftiga material, konstaterar Boel.
Hon pekar på behovet av att både beställare och entreprenörer får bättre kunskap om byggnadsvård. Det handlar om att välja rätt material, förstå hur hus fungerar och se byggnadsvård som en investering i stället för en kostnad.
Kunskap och långsiktigt underhåll
Ett av de största misstagen i modern byggförvaltning har varit att ersätta traditionella lösningar med kortsiktiga alternativ. Fönsterbyten är ett tydligt exempel.
– Än idag byts träfönster ut mot plast- och aluminiumfönster som kallas ”underhållsfria”. Problemet är att de inte går att underhålla, utan måste bytas igen efter 20-30 år. Ett välbyggt träfönster kan, med rätt skötsel, hålla i ett sekel eller mer. Det är ett konkret exempel på hur kunskap är nyckeln till långsiktigt hållbart byggande, säger Boel Melin.
Om du är intresserad av att fördjupa dig mer i byggnadsvård och stadsutveckling är du välkommen att delta i eventet ”Husen, historien och framtiden – 50 år av byggnadsvård” på Kronhuset den 25 februari kl. 18.00-19.30, där Boel Melin är en av talarna. Till programmet.