4 februari, 2020

KTB fyller 120 år

I år är det 120 år sedan zeppelinaren gjorde sin jungfrufärd, den första fortkörningsboten delades ut i Sverige och författaren Oscar Wilde dog. Samma år invigdes Kurs- och Tidningsbiblioteket på Vasagatan – då som Göteborgs Stadsbibliotek.

Det kanske är lätt att tro att dagens stadsbibliotek vid Götaplatsen har sitt ursprung i den jugendinspirerade byggnaden vid Vasagatan 2. Men trots att fasaden pryds av texten ”Göteborgs Stadsbibliotek” har de ingen koppling till varandra. Istället är det före detta Dicksonska Folkbiblioteket i Haga (nuvarande Allégården) som är den egentliga förlagan.

Men när byggnaden invigdes för 120 år sedan hette den trots allt Göteborgs Stadsbibliotek. Verksamheten hade startat tio år tidigare då biblioteket vid Göteborgs museum (nuvarande Göteborgs stadsmuseum) slogs ihop med biblioteket som tillhörde stadens nyöppnade högskola. Inriktningen var främst vetenskaplig och en stor del av boksamlingen var skänkt av S A Hedlund som var chefredaktör på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Biblioteket invigs den 6 oktober 1900. Foto: Göteborgs stadsmuseum

Den nya och påkostade biblioteksbyggnaden vid Vasaplatsen uppfördes 1897–1900 med medel ur Renströmska fonden. Arkitekt var Hans Hedlund (S A Hedlunds farbror). Huset byggdes i gulbrunt Siegerdorfstegel med inslag av kalksten från Yxhult. Ursprungligen var huset helt symmetriskt med starkt markerat entréparti. Partiet utformades som en jugendportal i marmor med bladornament i låg relief. Här syns den skotska nationalblomman tisteln som minner om många donatorers härkomst. En annan tydlig del av husets arkitektur är de välvda smårutsindelade fönstren i huvudvåningen.

I huvudvåningen placerades expedition och läsesalar, inklusive den stora läsesalen som smyckades med tidstypisk dekormålning. På fondväggen finns Carl Wilhelmsons konstverk ”Allegori över bildningen” som bekostades av Pontus Fürstenberg. Även entréns väggar och valv dekormålades. Vid öppningen hade biblioteket cirka 7 000 hyllor med drygt 80 000 böcker. Tidningar förvarades i källarvalven och boktransporter mellan våningsplanen sköttes med en hiss.

Okänt årtal. Foto: goteborgsvykort.se

1926 gjordes en tillbyggnad. Den ritades av Hans Hedlunds son Björner Hedlund och gjordes i samma material och stil som resten av huset. Även den här gången användes medel ur Renströmska fonden.

1954 flyttade biblioteket till Renströmsparken och därefter användes huset av Samskolan, Stadsarkivet och Göteborgs museer. I samband med detta genomfördes flera förändringar interiört. Målningen i läsesalen flyttades, dekorationer målades över och stuckaturer togs bort.

1961 förstatligades Göteborgs Stadsbibliotek i Renströmsparken och i samband med det fick man namnet Göteborgs universitetsbibliotek (nuvarande Humanistiska biblioteket).

1994–1995 rustades den nästan 100 år gamla byggnaden upp. Nu användes den åter som bibliotek då den blev kurs- och tidningsbibliotek för Göteborgs universitet – i första hand för studenter inom det samhällsvetenskapliga ämnesområdet. Den stora läsesalen återfick huvudsakligen sitt tidigare utseende och målningen flyttades tillbaka till sin ursprungliga plats. Interiörerna återställdes med ljuskronor, möbler och färgsättning. Även entréhallen och exteriören med takbalustraden restaurerades.

Den stora läsesalen med målningen ”Allegori över bildningen”. I den första säsongen av SVT-serien “Vår tid är nu” användes rummet som inspelningsplats.

2013 genomfördes en omfattande ombyggnation och upprustning. Syftet var att ge bättre inomhusmiljö och fler arbetsplatser. Fler våningsplan öppnades och antalet studieplatser ökade med runt 100 till 340. Dessutom tillkom fyra grupprum, en tyst läsesal med 24 platser, en lässtudio och en utbildningssal för introduktionskurser och doktorandkurser.

Fler nyheter!