Historia Publicerad:

Higabs adventskalender 2022

Fyra söndagar i advent öppnar vi dörren till historien. Med hjälp av AI-teknik har vi kolorerat ett antal svartvita bilder från våra fastigheter och gett dem nytt liv. Följ med på en färgstark historievandring.

Dörr 1 – Börsen

Konstföreningen håller vinterfest på Börsen den 2 mars 1895. Detta årliga evenemang var balsäsongens höjdpunkt för Göteborgssocieteten.

Bilden är tagen i Lilla Börssalen, då kallad Konsertsalen – i samtida källor omtalat som ett av de elegantaste rummen i Norden. De levande ljusen brinner i kristallkronorna och man ser ut att ha kommit till kaffet. I några glas syns också vitt och rött vin, en inte helt vanlig dryck vid denna tid. Runt 1895 drack vi i Sverige årligen ungefär 1 liter vin per person. Att jämföra med 7 liter brännvin och 25 liter öl per person.

En samtida bevarad soupésedel från Börsens restaurang ger ett hum om vilken mat som var populär i finare kök, samt om prisnivån.

• Bouillon med ägg 50 öre • Caviar 50 öre • Rökt lax med ägg 1 kr • Lübsk skinka 75 öre • Rökt renstek 75 öre • Tryfferad Chateaubriand 1 krona • Strassburger Gåslefver 1:50 • Tjäderstek 75 öre • Ripa 1 krona • Wanilj glace 50 öre • Syltade ingefärsäpplen 50 öre • Schweitzer-, Chester- och Stilton dessertostar 50 öre vardera

Den här bilden är tagen i Stora Börssalen, då kallad Festivitetssalen. Här är festdeltagarna iklädda sina blomkostymer och blomhattar.

Festivitetssalen breder ut sig över hela husets längd mot Gustaf Adolfs Torg. Om man zoomar lite i bilden kan man se det vackra parkettgolvet som importerades från München med träslag av ljusgul lönn, brungrå ek, rödbrun mahogny och rödlila amarant. Delarna fogades samman så att de bildade ett polygonmönster med stjärnor.

Göteborgs Aftonblads referat från balen nämner deltagare från nästan hela den göteborgska societeten – inte minst alla unga fruar och giftasmogna döttrar som ställde upp i blomstertablåerna. Fru Fullerton-Carnegie var orkidé och fröknarna Sigrid Röhss och Beatrice Keiller var rosor. En fröken Agda Norin var tistel.

Dörr 2 – Feskekôrka

Från invigningsåret av Feskekôrka 1874.

Ända sedan Göteborg anlades har olika platser för fiskhandel funnits. Den äldsta saluplatsen för fisk var vid Lilla Torget och en flotte som låg där, kallad Fiskebryggan. År 1671 flyttades verksamheten, och flotten, till Stora Bommen och senare till kajerna i närheten av Stora Torget (nuvarande Gustaf Adolfs torg).

År 1849, i samband med att Gustaf Adolfs torg skulle bli ett paradtorg, flyttades försäljningen och flotten till Rosenlundskanalen och till platsen som också fick överta namnet Fisktorget. Hit kom fiskeflottan och förtöjde, varje onsdag och lördag.

De hygieniska förhållandena vid Fisktorget lämnade en del övrigt att önska. Det var svårt för försäljarna att tvätta korgar och kärl och då det inte fanns några vattenposter till detta ändamål rengjordes allt i vallgraven. I det mindre rena vattnet förvarades även levande fiskar i sumpar. Samma vattenkälla användes samtidigt som transportled och avfallsplats.

Med tiden ansågs hygienen för dålig och 1871 avsattes 75.000 kronor ur Sven Renströms fond för att bygga en fiskhall.

Fiskhallen som invigdes i november 1874 hade plats för 40 fiskhandlare vid enkla bord (bilden ovan). Här fanns också fiskbassänger, isskåp samt gas- och vattenledning indragen.

Fiskhandeln vid Rosenlundskanalen, 1902.

Under Feskekôrkas tidiga år var det många fiskare som inte hade råd att hyra in sig i hallen, och kring sekelskiftet 1900 drevs fiskhandeln även längs hela kajen från Rosenlund till Hvitfeldtsplatsen. År 1923 bestämdes att sötvattensfisk och skaldjur inte fick säljas ”ute i det fria”, varpå fiskarna tvingades flytta in.

Redan 1910 hade den nya fiskhamnen anlagts vid Majnabbe och fiskauktionen och större delen av kommersen flyttat dit. Fisktorget och Feskekôrka var inte längre centrum för fisket i Göteborg.

Feskekôrka går dock en spännande tid till mötes. Under nästa år öppnar den gamla fiskhallen upp igen med fiskförsäljning, restauranger och en ny entré med uteservering mot kanalsidan. På så vis blir det återigen liv längs med kanalen.

Dörr 3 – Stora Saluhallen

Försäljning av ljusstakar och andra juldekorationer på Kungstorget, 22 december 1938.

I 133 år har vi kunnat besöka Kungstorget och Stora Saluhallen för att julhandla eller för att uppleva lite julstämning.

Kungstorget hette från början Nya Torget, men bytte till sitt nuvarande namn redan 1852. Från 1840-talets slut var Kungstorget centrum för försäljning av så kallade lantmannavaror som kött, smör, ost och mjöl.

Redan från början var trängseln på torget stor med hästar, vagnar och kärror som fyllde den öppna platsen. Omkring 1870 diskuterade Stadsfullmäktige behovet av saluhallar för livsmedel. Det var trångt och ohygieniskt på stadens salutorg och matvarorna utsattes för väder och vind när de såldes direkt från böndernas kärror. I de större europeiska städerna fanns förebilder där torghandeln flyttat in i täckta saluhallar.

Juldekorationer inne i Stora Saluhallen, 6 december 1926.

Bygget av Stora Saluhallen påbörjades i februari 1888 och stod färdig knappt ett år senare, den 14 januari 1889.

Det bågformade taket i gjutjärnskonstruktion gav den stora hallen med saluplatser ljus och rymd. Bottenvåningen uppfördes i mönstermurat tegel med ingångar på samtliga fyra sidor. Byggnaden omgavs av öppna bodar med skärmtak som kunde stängas med luckor nattetid.

Uthyrningen av saluplatser skedde på en auktion den 25 januari. Intresset var stort och samtliga bodar inom och utanför hallen, med undantag för sex stycken, blev uthyrda. Försäljningen av livsmedel startade i februari 1889.

Butiksstånd nr 100, Anna B. Andersson, karamellförsäljning. Bilden är troligen tagen mellan 1890-1900.

De ursprungliga salubodarna som var placerade i hallens mitt var öppna, övriga var uppförda med tak. Anna B. Anderssons butik är ett exempel på en öppen salubod.

133 år och flera generationer senare har Stora Saluhallen i huvudsak kvar sitt ursprungliga utseende och funktion. Välkommen in.

Dörr 4 – Stora Teatern

Ett glatt gäng runt granen i Stora Teaterns foajé, den 27 december 1940. Vid det här laget hade teatern redan funnit i drygt 80 år.

Diskussionen om att bygga en ny teater i Göteborg inleddes på 1840-talet. De som redan fanns, Stora Theatern på Södra Hamngatan och Lilla Theatern på Sillgatan, ansågs båda vara föråldrade.

Tre förslag fanns för den nya teaterverksamheten. I slutändan föll valet på arkitekt Bror Carl Malmbergs förslag med en teater i Kungsparken. Dock var dess placering kontroversiell. I mitten av 1800-talet var platsen landsbygd och i lokalpressen pågick en livlig debatt om man verkligen kunde bygga en teater i otryggheten utanför vallgraven. Området betraktades som rena obygden dit ingen ville röra sig efter mörkrets inbrott.

Landstormslottornas julmarknad med olika stånd vid Stora Teatern, december 1937.
Landstormslottornas julmarknad med olika stånd vid Stora Teatern, december 1937.

Teaterbyggnaden, som fick kosta högst 100 000 riksdaler att uppföra, kom till sist att kosta 380 000 riksdaler. När teaterhuset väl stod på plats hade det moderniteter som gasljus, bästa tänkbara scenmaskineri och en vattenreservoar om det skulle börja brinna.

Först hette den nya teatern just Nya Theatern. 1880 bytte man namn till det numera välkända Stora Teatern eftersom den befintliga Stora Theatern på Södra Hamngatan gick med på att ändra sitt namn till Mindre Teatern.

Teaterrestaurangen renoverades 1886 och samtidigt drogs elektricitet in i byggnaden. Den stora ljuskronan i salongen som hade lysts upp av sextio gaslågor är sedan dess elektriskt upplyst.

Än idag är teatern och byggnaden älskad av många göteborgare och var tidigare i år nominerad till Årets Fasad.