Stora Teatern

Stora Teatern stod klar 1859 och förebilden var Gottfried Sempers hovteater i Dresden i Tyskland. Interiören, som är dekorerad av bildhuggaren Carl Ahlborn med förgylld ornamentik och stuckatur, är i princip bevarad i ursprunglig stil. Fasaden präglas av nyklassicism med inslag av italiensk renässans.

Huset är byggnadsminne. Ägs och förvaltas av Higab sedan 1991.

Information om fastigheten

  • Adress: Kungsparken 1, 411 30, Göteborg
  • Fastighetsbeteckning: Lorensberg 38:3
  • Byggnadsår: 1859
  • Arkitekt: Bror Carl Malmberg
  • Ursprunglig användning: Teater
  • Nuvarande användning: Teater, restaurang

Om Stora Teatern

Stora Teatern byggdes mellan 1856 och 1859 och är ett av de tidigaste exemplen på den kontinentala teaterbyggnadsstil som utvecklades under mitten av 1800-talet. Huset ritades av hovarkitekten Bror Carl Malmberg och som förebild hade han Gottfried Sempers hovteater i Dresden i Tyskland. Tanken bakom utformningen var att byggnadens inre skulle avgöra den yttre formen. Insidan domineras av den runda och rikt utsmyckade salongen och det tillhörande scenhuset. Interiören, som är dekorerad av bildhuggaren Carl Ahlborn med förgylld ornamentik och stuckatur, är i princip bevarad i ursprunglig stil. Den putsade och murade fasaden präglas av nyklassicism med inslag av italiensk renässans.

Under 1840-talet påbörjades diskussionen om att bygga en ny teater i Göteborg. De två som redan fanns, Stora Theatern på Södra Hamngatan och Lilla Theatern på Sillgatan, ansågs båda vara föråldrade. Tre förslag fanns för den nya teaterverksamheten. Det första var att restaurera teaterbyggnaden på Södra Hamngatan, och de två andra var att placera en ny byggnad i Brunnsparken eller Kungsparken. I slutändan föll valet på arkitekt Bror Carl Malmbergs förslag med en teater i Kungsparken. Dock var dess placering kontroversiell. På den tiden var platsen landsbygd och i lokalpressen pågick det en livlig debatt om man verkligen kunde bygga en teater i otryggheten utanför vallgraven. Området betraktades som rena obygden dit ingen ville röra sig efter mörkrets inbrott.

Teaterbyggnaden, som fick kosta högst 100 000 riksdaler att uppföra, kom till sist att kosta 380 000 riksdaler. När teaterhuset väl stod på plats hade det moderniteter som gasljus, bästa tänkbara scenmaskineri och en vattenreservoar i fall det skulle börja brinna.

Kunglig invigning

Vid invigningen 1859 spelades pjäsen Konung Karl X Gustaf där tåget över Bält gavs en realistisk inramning med hjälp av riktig snö och is. Publiken som närvarade var helt klädda i svart, eftersom man var i sorg efter den avlidne Kung Oscar 1. De dyraste biljetterna kostade 2 kronor och 50 öre, och de billigaste på tredje raden kostade 1 krona.

Först hette den nya teatern just Nya Theatern. Men 1880 bytte byggnaden namn till det numera välkända Stora Teatern eftersom den befintliga Stora Theatern på Södra Hamngatan gick med på att byta namn till Mindre Teatern. Restaurangen renoverades 1886 och samtidigt drogs elektricitet in i byggnaden. Den stora ljuskronan som tidigare lystes upp av sextio gaslågor är sedan dess elektriskt upplyst.

Stora Teatern under 2000-talet

En ytterligare renovering ägde rum 1940 för att anpassa Stora Teatern till den moderna tiden, vilket bland annat innebar en tillbyggnad mot väster. Denna stod klar 1944. Under 1970-talet gjordes en till renovering och 2003 gjordes en ombyggnad för konsertverksamhet, fest och konferens.

Under större delen av 1900-talet, fram till bygget av Göteborgsoperan 1994, var Stora Teatern Göteborgs främsta opera- och musikalscen. Vid samma tillfälle blev Stora Teatern filialscen för Göteborgs Stadsteater. I dag drivs den konstnärliga verksamheten på Stora Teatern i regi av Göteborgs Stads kulturförvaltning och restaurangverksamheten drivs av Stureplansgruppen, som åter öppnat den anrika restaurangen Gropen efter 110 år.

Stora Teatern med sina 6 350 kvadratmeter är sedan 1973 förklarat som byggnadsminne. Den har ett högt kulturellt och socialhistoriskt värde och räknas som en fulländad representant för den borgerliga 1800-talsteatern.