Kvarteret Högvakten

Fastighetsbeteckning:

Nordstaden 16:2

Byggnadsår:

1746

Adress:

Östra Hamngatan 21,
411 10 GÖTEBORG

Ursprunglig användning:

Börshus, stadshus, bostad, butiksverksamhet

Nuvarande användning:

Kontor, representation, butiksverksamhet

Arkitekt:

Pehr Johan Ekman (Börshuset)
Bengt Wilhelm Carlberg (Stadshuset, Wenngrenska huset)

fastighet_hogvakten_borsen

Om Kvarteret Högvakten

Ända sedan grundandet av Göteborg 1621 har Kvarteret Högvakten legat vid händelsernas centrum. Exakt hur marken var bebyggd under den första tiden är oklart eftersom många handlingar och ritningar har försvunnit i de bränder som har drabbat staden.

Området kring Kvarteret Högvakten präglas av äldre tiders tomtindelning och var redan i den första holländska stadsplanen stadens centrum där Stora Hamnkanalen och Stora Torget (nuvarande Gustaf Adolfs Torg) fungerade som en knutpunkt i handelsstaden Göteborg.

Läs mer

En av stora stadsbränderna ägde rum 1669 och resulterade i att delar av Kvarteret Högvakten ödelades. Flera av husen byggdes dock upp igen. Även under det följande seklet drabbades Göteborg av stora bränder och det ledde till att myndigheterna krävde byggnader i sten. I mitten av 1700-talet uppfördes stenhusen Stadshuset, Wenngrenska Huset och Strömska Huset. Tillsammans med Börsen från 1849 bildar de i dag Kvarteret Högvakten. Namnet på kvarteret kommer från tiden då Stadshuset och dess föregångare inhyste stadens militära vaktstyrka. Alla byggnaderna utom Strömska Huset är i dag byggnadsminnesförklarade.

På uppdrag av kommunstyrelsen genomför Higab sedan 2016 en omfattande grundförstärkning av Kvarteret Högvakten. Samtidigt görs en ombyggnad för att utveckla husen och öka tillgängligheten. Projektet beräknas att vara klart vid årsskiftet 2018/2019.

Stadshuset

På platsen för Stadshuset låg tidigare stadens Corps de garde (vakthus för stads- och brandvakterna) som byggdes 1703-1707. Det var ett rött trähus med vita pilastrar och vit taklist som bestod av två våningar i tidstypisk karolinsk stil. Huset förstördes i den stora stadsbranden 1746 och därefter byggdes Högvakts- och Stadshuset på platsen. Det var ett tegelhus i tre våningar med valmat tak som var ritat av stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg.

Men även Högvakts- och Stadshuset brann 1758 och det var efter detta som det nuvarande Stadshuset byggdes. Då valde man att bygga ett stenhus i tre våningar efter ritningar av Bengt Wilhelm Carlberg.

Stadshuset stod klart 1759 och består av fyra sammanbyggda huskroppar runt en gård. Här fanns ursprungligen stadsvakt, brandvakt, häkte och fängelse. Mot torget hade huset en slätputsad fasad med tre portar i bottenvåningen och ett högt valmat tak. Huslängan mot Postgatan användes som magasin och bestod av två våningar med putsad fasad och brant sadeltak.

För att ge plats för högvakten (garnisonens vaktstyrka) byggdes Stadshuset om 1824 efter ritningar av stadsarkitekt Jonas Hagberg. Det var han som gav huset den empirestil det har i dag med uppbyggd portik i nedre planet mot torget. Det höga valmade taket ersattes med en attikavåning och ett lägre tak.

Stadsvakten och Högvakten drogs in 1895 och lokalerna togs då över av hälsovårdsnämnden. När även brandvakten flyttade ut 1930 gjordes valven om till garage för Polisverket.

1954 flyttade stadskansliet in i Stadshuset och i samband med det gjordes genomgripande förändringar i huvudbyggnaden och den östra gårdsflygeln. Man skapade bland annat en passage till Börsen och ett par år senare sattes Göteborgs stadsvapen upp ovanför entrén. I mitten av 1970-talet byggdes längan mot Postgatan om till sammanträdes- och möteslokal.

Stadshuset blev byggnadsminne 1968 och ingår sedan 1991 i Higabs fastighetsbestånd. Det är ett av få bevarade hus med 1700-talskaraktär i Göteborgs stadskärna och här finns också den enda innergården i staden med bevarad karaktär från den tiden.

Numera sitter stadens politiska ledning i Rådhuset som sedan 2014 är Göteborgs nya stadshus.

Wenngrenska Huset

Wenngrenska Huset byggdes 1769 efter ritningar av Bengt Wilhelm Carlberg. Det utformades som bostadshus åt rådman Sven Wenngren och bestod ursprungligen av en huskropp i två våningar med entré mot torget. 1820 byggdes det på med ytterligare en våning och i samband med det utökades huset med flyglar mot väster, öster och norr.

Wenngrenska Huset såldes kort därefter till postdirektör Anders Gjers som inrättade ett postkontor i byggnaden. 1873 flyttade verksamheten till ett nybyggt posthus vid Packhusplatsen och kvar i lokalerna fanns då Riksbanken, lönenämnden och en hypoteksförening. När de så småningom lämnade Wenngrenska Huset flyttade stadens kommunledning in. Fasaden mot Gustaf Adolfs Torg fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad 1881.

Wenngrenska Huset byggnadsminnesförklarades 1973 och har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 1991.

Strömska Huset

På baksidan av Wenngrenska Huset mot Postgatan ligger Strömska Huset. Det uppfördes någon gång mellan 1761-1771 och byggdes på med en tredje våning under senare delen av 1800-talet. 1908 köpte aktiebolaget C.H. Ström & Co byggnaden och här fanns under lång tid Ströms herrekipering, vilket är bakgrunden till namnet Strömska Huset.

Byggnaden har genomgått ett flertal förändringar och ombyggnader under åren. Fasaden är delvis förändrad och av den ursprungliga byggnaden finns i stort sett endast yttermurarna bevarade.

Som en del av Kvarteret Högvakten besitter Strömska Huset ett kulturhistoriskt värde. Det har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 1991.

Börsen

Redan på 1770-talet tog lokala handelsmän initiativ till ett handelshus och samlingsplats för stadens köpmän. Det tog nästan 80 år och ett antal förslag innan finansieringen var löst och Pehr Johan Ekman fick uppdraget att rita huset. Den 1 juni 1844 lade kung Oscar I grundstenen för bygget. I den urholkade stenen sattes en blydosa med 3 guld-, 11 silver- och 14 kopparmynt och en större silvermedalj med inskriptioner.

På platsen låg tidigare en byggnad i karolinsk stil, det så kallade Kaulbarska huset. Det ägdes av Johan von Kaulbars som var friherre, landshövding och general.

Börsen invigdes 1849 och var ett av de dyraste byggprojekten i Sverige på sin tid. Slutkostnaden landade på 450 000 riksdaler silvermynt. Stilen är senempire och fasaden är rikligt dekorerad med bland annat sex allegoriska frisskulpturer som är gjutna i zink på Finspongs gjuteri. De är skulpterade av professor C G Qvarnström och föreställer Idogheten, Lyckan, Handeln, Sjöfarten, Rikedomen och Industrin. Interiören är välbevarad med rikliga utsmyckningar av den tyske dekorationsmästaren F Hagedorn och den italienske stuckatören Antonio Detoma. Börsens pampigaste rum är festivitetssalen med ståtliga kakelugnar, utsmyckade balkonger, marmoreringar och stuckarbeten.

1877 försågs Börssalen, entréhallen från Gustaf Adolfs Torg, med fyra järnpelare prydda med ljusarmaturer i form av gripar. De sattes in för att bjälklaget mot Festivitetssalen ovanför behövde förstärkning. Pelarna debatterades dock livligt vid tillfället eftersom många ansåg att de förstörde salen. I salen fanns sedan tidigare en marmorstaty av kung Oscar I som skapats av den göteborgsfödde konstnären Johan Peter Molin.

1895 skadades delar av Börsen i en brand. Renoveringen efter branden misslyckades och man gjorde därför en om- och tillbyggnad 1904-1905. Då inrättades bland annat ett sammanträdesrum och kansli åt stadsfullmäktige. Sammanträdesrummet utformades i klassisk jugendstil med mahognypanel och dekor i brons. Dessutom överglasades gården och en paradtrappa byggdes.

Sedan 1863 äger kommunfullmäktiges sammanträden rum i Börsen. För tillfället håller man till i Kronhuset medan grundförstärkningen och ombyggnaden av Kvarteret Högvakten pågår.

Börsen blev byggnadsminnesförklarad 1968 och har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 1991.

Kvarteret Högvakten

Kvarteret Högvakten E63-Hgkvalitet(Rekommenderas)
Kvarteret Högvakten E63-Hgkvalitet(Rekommenderas)

Wenngrenska Huset

Kvarteret Högvakten E63-Hgkvalitet(Rekommenderas)

Stadshuset

Kvarteret Högvakten E63-Hgkvalitet(Rekommenderas)

Börsen

Se alla fastigheter