Klippans Kulturreservat

Området Klippan har varit en betydelsefull plats genom historien, främst genom sitt geografiska läge. Det har varit en viktig knutpunkt för handeln sedan 1400-talet, långt före staden Göteborg bildades. Här låg också Gamla Älvsborgs fästning. Namnet Klippan är troligen en förkortning av Skinnareklippan, det berg som är en del av hamnplatsen.

Klippanområdet har bytt ägare ett antal gånger. Vid två tillfällen, på 1500- respektive 1600-talet, fick Sverige köpa tillbaka marken från danskarna för summor som översteg dåtidens statskassa, de så kallade Älvsborgs lösen.

1731 bildades handelsbolaget Ostindiska kompaniet. Klippan blev deras hemmahamn och de genomförde sammanlagt 132 resor innan kompaniet upplöstes 1813. Under deras tid uppfördes flera av byggnaderna som numera utgör Klippans Kulturreservat, till exempel Bagarstugan, Ankarsmedjan och Corps de logiet. Andra hus i reservatet har sitt ursprung från Carnegiebrukens tid, då ägaren David Carnegie Jr lät bygga ett helt samhälle runt bruken med bland annat bostäder, skola, kyrka och badhus.

För att bevara området och byggnaderna för framtiden bildades Klippans Kulturreservat 1965.

Bagarstugan

Ett av de första husen som byggdes ligger vid Klippan 4. Den röda träbyggnaden stod klar 1762 och användes ursprungligen av Ostindiska kompaniet som boningshus. Första våningen bestod av tre rum, kök och förstuga. På andra våningen fanns tre rum. Under Ostindiska kompaniets tid bodde en sjökapten vid namn Palm i huset och det är därför som det kallades Palmens hus fram till 1900-talet. Det har även varit känt som Bagarstugan. Runt 1815 flyttade Tullverket in i husets bottenvåning.

1967–1968 restaurerades huset och då upptäckte man inte några spår av någon bakugn. Därför är det tveksamt om det överhuvudtaget har fungerat som bagarstuga. Numera används huset som bostad.

Ankarsmedjan

Bara några år efter att man uppförde huset vid Klippan 4 byggde Ostindiska kompaniet Ankarsmedjan. Det har inte gått att fastställa exakt årtal, men huset är troligen från 1770-talet och det byggdes med största sannolikhet av gråstenar från Gamla Älvsborgs fästning. Huset utformades med två ingångar med dubbla portar och åtta fönster. Här tillverkade man ankare och kätting till skeppen som lämnade Klippan. Under en period fungerade även östra delen av byggnaden som sillrökeri och gjuteri.

På 1880-talet blev Ankarsmedjan arbetsplats för fångarna på Nya Varvet. Men i början av 1900-talet förvandlades Ankarsmedjan istället till förråd för olika verkstäder i området. 1917 utbröt en eldsvåda i byggnaden, vilket ledde till att man fick lägga nytt tak. Även under 1930-talet brann det i Ankarsmedjan och det bidrog till att den förföll ännu mer.

I början av 1970-talet rustades byggnaden upp. Ett tegelgolv lades in, murarna vitkalkades, en trappa till loftet sattes in och loftet minskades i storlek. Dessutom togs två av ässjorna bort och den tredje som var kvar gjordes i ordning för att kunna eldas i. Arkitekter var Bengt Forser och Christer Larsson.

Fram till 2000 användes lokalen av Galleri Kusten och sedan dess bedriver restaurangen Sjömagasinet verksamhet här.

Corps de logiet

1792 uppfördes ett Corps de logie åt Ostindiska kompaniet. Huset fungerade ursprungligen som kontor och var målat i vit oljefärg. I bottenvåningen låg fyra rum med varsin kakelugn, magasin, förstuga och en välvd källare med järndörr. På andra våningen fanns åtta boningsrum med varsin kakelugn, kök och en förstuga.

Runt 1850 gjordes magasinen om till boningsrum och en av ingångarna på den norra sidan sattes igen. Sedan dess har huset haft hyresgäster som Sjöfartsverket och skulptören Märta Taube-Ivarsson, syster till Evert Taube.

När Klippans Kulturreservat bildades 1965 blev Corps de logiet den första byggnaden som restaurerades. Källaren är bevarad i ursprungligt skick och det finns kvar flera upphängningskrokar i taket. Här på adressen Klippan 6 finns numera Klippans Båtmansstation, som tidigare hade sin verksamhet mitt emot i Sjömagasinet.

Disponentbostaden

I slutet av 1700-talet låg ett åttkantigt lusthus på en liten bergskulle i Älvsborgs Kungsladugårds trädgård. Det blev senare stommen till den salong som finns i huset på den nuvarande adressen Klippan 13.

Under 1820- och 1830-talen kallades byggnaden för Hökboet och fungerade som utvärdshus, en form av café- och restaurangverksamhet. Därefter var det bostad åt Carnegiebrukens predikanter. Huset moderniserades i slutet av 1800-talet och gjordes om till disponentbostad. Den sista disponenten flyttade ut 1957 och sedan dess har huset bland annat använts som kontor. Numera finns ett hunddagis här.

Gamla bruksskolan

1859 lät Carnegiebrukens ägare David Carnegie Jr bygga Klippans skolhus. Byggnaden ritades av Adolf W Edelsvärd och ersatte ett mindre skolhus som låg utanför ingången till Carnegiebruken.

Huset byggdes i tegel med ett brant sadeltak i skiffer. Fotmuren gjordes i granit med lister, pilastrer och omfattningar av gul klinker. Första våningen bestod av en skolsal för 50–60 barn, tambur/lekstuga, två rum och kök för lärarinnan och en veranda. Andra våningen rymde en skolsal för 40–50 barn och ett rum för skolans bibliotek och undervisningsmaterial. Under skoltid fick eleverna även ta del av förmåner från det intilliggande Carnegiebruken som levererade 235-litersfat med svagdricka till skolan.

Carnegiebruken använde huset som skola fram till 1890 och i början av 1900-talet byggdes det om till tjänstebostad för bruksdirektören Gustaf Ekman. Då byggdes den andra våningen ut och en flygelbyggnad uppfördes. Mellan 1954 och 1957 genomfördes ytterligare ombyggnader.

Sedan 1994 finns Sjöelefantens förskola i byggnaden vid Klippan 7.

Kamrerarevillan

Huset vid Klippan 11 uppfördes ursprungligen som bostadsvilla för Carnegiebrukens tjänstemän. Det ligger i trädgården som tidigare tillhörde Älvsborgs Kungsladugård och är granne med Disponentbostaden. Huset byggdes 1897 och utformades delvis i fornnordisk stil med fasader av liggande träpanel och kraftiga taksprång.

Numera fungerar den före detta Kamrerarevillan som bostad.