Gathenhielmska Reservatet

Fastighetsbeteckning:

Majorna 722:105

Byggnadsår:

1740-1906

Adress:

Allm. Vägen, Pölg., Stigbergst.,
414 6- GÖTEBORG

Ursprunglig användning:

Bostad

Nuvarande användning:

Föreningsverksamhet, ateljé, bostad

Vård och underhållsplan för Gathenhielmska Reservatet

Om Gathenhielmska Reservatet

Majorna har sedan medeltiden legat på utmarker tillhörande Gamla Elfsborgs Slott, senare kallat Älvsborgs Kungsladugårds ägor. Men när staden Göteborg grundades 1621 förlorade området den militära betydelse man haft sedan 1300-talet. Älvsborgs slott avvecklades under 1650-talet och Majorna fick då rollen som stadens nya uthamn.

På 1660-talet anlades Gamla Varvet (Amiralitetsvarvet) ungefär där Stigbergskajen och Sjöfartsmuseet ligger i dag. Redan när varvsverksamheten drog igång fanns det bostadshus för sjöfolk i området. I takt med utvecklingen av Majorna utökades bebyggelsen längs nuvarande Allmänna vägen och Pölgatan. Flera av dessa byggnader finns fortfarande kvar och tillsammans med Gathenhielmska Huset utgör de i dag Gathenhielmska Reservatet. Det är Göteborgs sista bevarade område med små friliggande trähus från 1700-talet. Husens ursprung sträcker sig från 1700-talets mitt och framåt och är en sista rest av bostadsbebyggelsen från det gamla Majorna.

Läs mer

Äldre detaljer bevarade

Bebyggelsen består huvudsakligen av timrade trähus i 1-2 våningar. De äldre husen i reservatet är knuttimrade medan de från 1800-talet oftast är utförda i stolpkonstruktioner. Husen från 1700-talet har välbevarade fasader och interiört finns det äldre detaljer som kraftiga dörrfoder, trösklar, halvfranska 1700-talsdörrblad och sinnrika låskonstruktioner. Flera av byggnaderna i Gathenhielmska Reservatet har blivit om- och tillbyggda i omgångar. Förutom att ha fungerat som bostäder har ett par av husen längs Allmänna vägen varit värdshus och krog under ett tidigt skede.

Söderlingska trädgården ligger i anslutning till Gathenhielmska Reservatet och hörde ursprungligen till en herrgård som ägdes av kommerserådet Carl Bagge. Trädgården har fått sitt namn av orgelbyggaren Johan Nikolaus Söderling som ägde egendomen under 1800-talet. 1940 iordningställdes trädgården till park och lekplats och 2003 nyinvigdes den efter en upprustning. På 1950-talet iordningställdes även den Jedeurska trädgården som ligger bredvid Jedeurska huset. Det är dock oklart när trädgården ursprungligen utformades.

Området blir kulturreservat

I början av 1930-talet upprättades en stadsplan som skulle ha inneburit att de gamla husen i reservatet revs och ersattes av ny bebyggelse. Men efter starka protester ändrades planerna och istället inledde Kulturminnesföreningen Gathenhielm en upprustning av byggnaderna. Området fastställdes som kulturreservat i stadsplanen från 1936. En ny detaljplan för området fastställdes 1992 med syfte att skydda byggnader inom området från rivning och yttre (och i vissa fall interiöra) förändringar. Området är numera utpekat i kommunens bevarandeprogram.

Under 2017 slutfördes ett projekt som innebar att samtliga hus i Gathenhielmska Reservatet återställdes till sina ursprungsfärger.

I dag finns främst föreningslokaler, bostäder och ateljéer i Gathenhielmska Reservatet.

Gathenhielmska Reservatet

Gathenhielmska+Reservatet+E109-Hgkvalitet(Rekommenderas)
Gathenhielmska+Reservatet+E109-Hgkvalitet(Rekommenderas)
Gathenhielmska Reservatet E91-Hgkvalitet(Rekommenderas)
Se alla fastigheter