Exercishuset

Under 1860-talet skedde stora förändringar i Göteborg. Man utlyste för första gången en stadsplanetävling och det skulle så småningom leda till en utbyggnad av staden mot områden som Lorensberg, Vasastaden, Heden, Haga och Gullbergsvass. Under den här perioden började det även smidas planer för ett gymnastik- och exercishus för folkskolans barn och skarpskyttekåren, främst tack vare att grosshandlaren och kommunalmannen Julius Lindström valde att donera 30 000 kronor till stadsfullmäktige.

Kung Oscar II tog beslutet att tilldela gratis mark på norra sidan av Heden (då kallad Exercisheden) och Frans Jacob Heilborn fick i uppdrag att rita byggnaden. Den 8 december 1867 invigdes Exercishuset. Byggnaden uppfördes i rött tegel och utformades i nyromansk stil med upphöjda, krenelerade torn på gavlarna och fönster och portaler i rundbågemotiv.

Central plats för gymnastikföreningar

Exercishuset användes till en början mest av skarpskyttekåren (en frivillig försvarsrörelse), men när stridigheterna i Europa minskade upphörde nästan hela verksamheten. Det ledde till att en grupp män år 1869 startade Göteborgs Gymnastiksällskap, vilket blev den första frivilliga gymnastikföreningen i Sverige.

De följande åren bildades fler och fler gymnastiksällskap i Göteborg, ett av dem var Kvinnliga Gymnastiska Sällskapet Sköldmön som 1882 blev landets första kvinnliga gymnastikförening. Men som kvinna tilläts man inte visa upp sin kropp hur som helst och därför genomförde de sina gymnastikövningar i Exercishuset i långärmade och höghalsade blusar, kjolliknande plagg och knäbyxor. Deras första offentliga gymnastikuppvisning ägde rum i Exercishuset 1888 där publiken bestod av en inbjuden publik på 400 kvinnor.

Förutom gymnastik har det utövats en mängd idrotter i Exercishuset. 1879 introducerades den svenska inomhustennisen här och 1890 hade man brottning och boxning i lokalen för första gången. Under 1900-talet började det spelas allt från basket, handboll och fotboll till badminton och bordtennis i huset.

Exercishuset öppnar upp för bostadslösa göteborgare

Men det är inte bara idrott som har stått på agendan i Exercishuset. 1894 arrangerades en velocipedutställning där tillverkare från hela Europa visade upp sina senaste cykelmodeller och fram till början av 1900-talet användes byggnaden som konsertlokal. Men den mest anmärkningsvärda händelsen inträffade under den stora bostadsbristen på 1920-talet. Exercishuset var då en av flera platser i staden som gjordes om till nödbostäder för bostadslösa göteborgare. För att kunna få in så många som möjligt i lokalen tillverkade man små, enkla bås med masonitväggar, utan tak eller belysning, medan matlagningen sköttes i gemensamma utrymmen.

Exercishuset fortsätter än i dag att vara en viktig samlingsplats för idrott, bland annat för bordtennis, dans och skolklasser som har sina idrottslektioner här.

Huset har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 1991.