Ostindiska Huset

Fastighetsbeteckning:

Nordstaden 12:1

Byggnadsår:

1750

Adress:

Norra Hamngatan 12,
411 14 GÖTEBORG

Ursprunglig användning:

Magasin, kontor, auktionssal åt Ostindiska Kompaniet

Nuvarande användning:

Stadsmuseum

Arkitekt:

Bengt Wilhelm Carlberg
Carl Hårleman

fastighet_ostindiska_huset

Vård och underhållsplan för Ostindiska Huset

Ostindiska huset

Den stora byggnaden på Norra Hamngatan 12 är en symbol för stadens historia. Huset är ett minnesmärke över hamnstaden Göteborg, Ostindiska kompaniet och mer än 150 års museiverksamhet.

Ostindiska kompaniet bildades 1731 av Niclas Sahlgren och Henrik König. Till en början hade kompaniet magasin i flera olika lokaler i staden. 1746 fick stadsingenjör B W Carlberg uppdraget att rita ett Contoirs – Magazins Huus för Ostindiska Compagniet uti Göteborg. Byggnaden skulle placeras i nordvästra delen av staden, där stora bränder totalförstört området. De ursprungliga ritningarna visade en påkostad byggnad, som efter inspektion av överintendent Carl Hårleman fick ändras till något enklare och mer robust.

Läs mer

1747 började arbetet, och 1752 stod den östra flygeln klar. En brand 1758 skadade huvudbyggnaden, som slutligen färdigställdes 1760. Projektet pågick i femton år och hela anläggningen stod klar 1762 i och med färdigställandet av den västra flygeln. Ostindiska huset blev det största och mest påkostade i Göteborg, trots revisionen av ritningarna.

Huvudbyggnaden är uppförd i holländskt klinkertegel, och Ostindiska husets exteriör präglas av 1700-talets gula tegelfasader. Bara till huvudbyggnaden gick det åt 937 000 tegelstenar. De övre våningarna i huvudbyggnaden innehöll lokaler för kontor, sammanträdesrum, auktionssal och ett rum för sidentyger. Bottenvåningarnas välvda rum och de två flyglarnas övre rum var magasin för bland annat te och porslin.

Museiverksamhet flyttar in

Ostindiska kompaniet upplöstes i början av 1800-talet, och 1813 köpte Göteborgs Stad den västra delen av huset. Kort därefter, 1823, köptes den östra delen av staten. Bland hyresgästerna på den tiden fanns Göteborgs Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle samt ett naturhistoriskt museum med värdefulla samlingar.

1861 bildades Göteborgs museum efter ett förslag av redaktör S A Hedlund. I samband med detta byggdes den västra flygeln om. Det nya museet bestod, utöver de tidigare samlingarna, av Göteborgs konstförenings samlingar och ett urval av den tidens moderna industriprodukter. Verksamheten utökades efter hand och museet tog över lokaler även i övriga delar. Tjugo år efter att museet flyttade in i Ostindiska huset var samlingarna så omfattande att byggnaden inte längre räckte till. 1885 bestämdes därför att en om- och tillbyggnad skulle genomföras.

Med en donation från grosshandlare J W Wilson kunde en ny flygel mot Köpmansgatan byggas. Arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen fick i uppdrag att rita tillbyggnaden som senare fick namnet Wilsonska flygeln. Fasaden är utförd i rött och gult tegel med mönstermurning. Den höga tredje våningen saknar fönster i fasaden och mot gården finns väggmålningar på putsade fält, utförda av dekorationsmålare Thorvald Rasmussen. Motiven anknyter till den tidens museisamlingar. Flygeln stod färdig 1890.

Ett par år senare upprättade samma arkitekter ritningarna för att modernisera den äldre delen av huvudbyggnaden. Mot Norra Hamngatan kläddes bottenvåningen med nytt tegel och de övre våningarna dekorerades med kalkstensreliefer. Vid gården höjdes den översta våningen och ett större fönster togs upp. Huvudentrén fick en monumental utformning med jugendinspirerad växtornamentik på kolonner och valvbågar. I samband med ombyggnaden tillkom den välkända texten under takfrisen: ”Byggnaden restes år 1762 af Ostindiska Kompt. Göteborgs museum omdanade densamma år 1895 för sina samlingar”.

Ostindiska huset byggnadsminnesförklarades den 24 oktober 1968, och ingår sedan 1991 i Higabs fastighetsbestånd. Samma år som Higab övertog fastigheten gjordes en grundförstärkning.

Omfattande ombyggnad

Göteborgs stadsmuseum bildades 1993 genom en sammanslagning av Arkeologiska museet, Historiska museet och Industrimuseet. I samband med detta genomfördes en omfattande ombyggnad, vilken stod klar 1996. Ombyggnaden innebar att en entréhall och en hörsal byggdes på marknivån. I huvudentrén förändrades den ursprungliga trappan, och på den överbyggda gården uppfördes en glaspyramid för att ge ljus åt den nya entréhallen. Under ombyggnaden återställdes några rum från 1890-talet och Ostindiska kompaniets auktionssal rekonstruerades. En stenplatta från 1671 sattes samtidigt in i det nybyggda trapphuset. Plattans inskription lyder ”Herren med sin mäktiga hand nådeligen bevara detta hus från eld och brand och avvärja all fara.” – en påminnelse från tiden då bränder ödelade stora delar av Göteborg.

De svårt skadade väggmålningarna i Wilsonska flygeln restaurerades 2001. Vid rekonstruktionen användes samma typ av färger som vid tillkomsten för över hundra år sedan. Byggnaden är ett minnesmärke över Ostindiska kompaniet och en drygt 150-årig museiverksamhet. Större delen av husets gatufasader och hela den kryssvälvda bottenvåningen är välbevarade sedan 1700-talet. Wilsonska flygeln och huvudfasadens kalkstensreliefer är minnen från 1890-talets museiverksamhet. En tidstypisk symbolfylld interiör är stora trapphuset med sina väggmålningar. I centrum vakar de båda kvinnorna Vetenskapen och Konsten över Göteborg med Ostindiska huset synligt mitt i bilden.

Ostindiska Huset

Ostindiska Huset E33-Hgkvalitet(Rekommenderas)
Ostindiska Huset I14-Hgkvalitet(Rekommenderas)
Ostindiska Huset I02-Hgkvalitet(Rekommenderas)
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on Twitter
Se alla fastigheter