Kviberg – Museet

1931 uppfördes huset som numera går under namnet Kviberg – Museet. Det byggdes ursprungligen som ett sjukstall och ersatte skostallet och veterinärens medicinförråd som fanns på Övre Kaserngården. I sjukstallet fanns en modern operationssal och vårdavdelning med tio spiltplatser, två boxar, laboratorium och skosmedja. Byggnaden innehöll två avdelningar, en för hovslagarfurirerna och en för utbildning av värnpliktiga hovslagare. I varje avdelning fanns en smedja med fyra ässjor och fyra städ. Sjukstallet var i princip ensamt om att kunna erbjuda kvalificerad hästsjukvård i göteborgsområdet, vilket gjorde att även civila hästar vårdades här. Huset användes som sjukstall fram till 1951. Därefter fungerade det som expedition, verkstad och förråd.

1991 flyttade Kvibergs Museum in i det gamla sjukstallet. Det var ett militärhistoriskt museum som speglade verksamheten på Kvibergs Kaserner från 1895 och framåt. 2013 lades museiverksamheten ner. Numera finns ett konstnärshotell i lokalerna.

Om Kvibergs Kaserner

1805 byggdes borgerskapets nya kasern vid nuvarande Kaserntorget, på den plats där gamla telegrafen numera ligger. Men när Kungliga Göta artilleriregemente flyttade in på området stod det klart att kasernbyggnaden redan var liten. Nya byggnader fick därför byggas och köpas in efterhand eller användas tillfälligt, däribland Kronhuset som fick fungera som sädesmagasin. Mot slutet av 1800-talet hade kasernbyggnaden även fått problem med sättningar och allmänt förfall. 1875 gav Kungl. Maj:t i uppdrag åt arméförvaltningen att undersöka möjligheten att förflytta regementet. Efter flera års undersökningar stod det klart att marken vid Kvibergs Landeri var det bästa alternativet. Handlaren J.J. Ekman, som ägde fem sjättedelar av landeriet, var villig att överlåta egendomen för Kronans räkning.

Den största kasernen i sitt slag

1890 köpte Kronan Kvibergs Landeri och Erik Josephsson, arkitekt vid Kungliga Arméförvaltningens fortifikationsdepartement, ritade Kvibergs Kasernetablissement, sedermera kallat Kvibergs Kaserner. 1892 togs det första spadtaget av byggnadsfirman F O Peterson & Söner AB och 174 000 dagsverken senare kunde Göta artilleriregemente flytta in på det nya området. Kasernen var vid invigningen 1895 den största i sitt slag i Sverige.

Byggnaderna utformades i tidstypisk stil som var inspirerad av gotiken och medeltida borgararkitektur. Samtliga byggnader har fasader av rött tegel och svart plåt på taken.

Husen är i huvudsak symmetriskt placerade och omfattade ursprungligen bland annat kanslibyggnad, kaserner, exercishus, matsal, vinterstall, sommarstall och ridhus. Byggnaderna grupperades kring en nedre och en övre kaserngård samt en bakre kaserngård mot norr.

I samband med flytten till Kviberg omorganiserades regementet till att bli ett utbildningsregemente för fältartilleriet.

Efter hand utvidgades anläggningen. 1903-05 tillkom tre stallbyggnader (Stallarna) på bakre kaserngården. En officersmäss (Götamässen) uppfördes 1912 och ett sjukhus 1921. Sjukstallet byggdes 1931 och samma år flyttade regementet sina förrådslokaler i Kronhuskvarteret till det nybyggda Tygförrådet på Kviberg. Bredvid officersmässen tillkom ett fritidshem 1943.

Regementet läggs ner

Regementet fanns kvar på Kviberg till 1962 då det lades ner och ersattes av Göta luftvärnsregemente, Lv6. När Lv6 flyttade till Halmstad 1994 var en hundraårig militär epok på Kviberg över.

Hela miljön har både ett stort militärhistoriskt och byggnadshistoriskt värde. 1971 förklarades de centrala delarna av Kvibergs Kaserner som statligt byggnadsminne och enstaka byggnader i områdets yttre del ingår i Göteborgs Stads bevarandeprogram.

Kvibergs Kaserner med tillhörande byggnader har funnits i Higabs fastighetsbestånd sedan 1996.

I dag ryms verksamheter inom idrott, föreningsliv, skola och kultur på Kvibergs Kaserner.