Johannebergs Landeri

Det var det här gamla landeriet som gav namn åt stadsdelen Johanneberg. I dag är 1700-talsgården både den äldsta bebyggelsen och den enda bevarade träbyggnaden runt Korsvägen.

Ägs och förvaltas av Higab sedan 1991.

Information om fastigheten

  • Adress: Södra Vägen 61, 412 54, Göteborg
  • Fastighetsbeteckning: Lorensberg 22:1
  • Byggnadsår: 1700-talet
  • Arkitekt: Okänd
  • Ursprunglig användning: Landeri
  • Nuvarande användning: Kontor

Om Johannebergs Landeri

Under 1600-talet var området där Johannebergs Landeri skulle komma att ligga obebyggd mark. Platsen användes endast som betesmark och i mitten av 1700-talet styckades det upp till mindre lotter för främst tobaksodling.

En del av området uppläts 1774 till skrädderiåldermannen Georg Printz mot ”det att han till Stadens prydnad utmed wägen af detta stycke mark åtagit sig sätta en wacker Granhäck”. Han sålde sedan vidare tomten och när ämbetsmannen Johan Ulric Af Dittmer så småningom tog över lät han uppföra tre längor på tomten. Det hände någon gång mellan 1777 och 1790. Men det var först under ägaren och den ostindiske skeppskaptenen Christian Troilius som anläggningen sannolikt fick sin landerikaraktär med en manbyggnad och två separata flygelbyggnader. Den nordöstra och nordvästra sidan byggdes samman under 1800-talet.

En blomstrande trädgård skapas

I början av 1800-talet fanns på tomten även en omfattande trädgårdsodling som var fördelad i en övre och nedre terrass. Ägorna sträckte sig från Södra Vägen och söderut mot nuvarande Eklandagatan. Det råder dock delade meningar om varifrån fastighetsnamnet kommer, men en sak som är säker är att landeriet sedermera gav namn åt stadsdelen Johanneberg.

I slutet av 1800-talet tillkom byggnader i trädgårdens södra del, troligtvis ett växthus och trädgårdsvaktarbostad. Dessutom uppförde man en allé med knuthamlade lindar mellan Södra Vägen och den övre terrassen.

Under 1900-talet skedde stora förändringar. I början av seklet tog man bort tomtens huvudentré på norra sidan och skapade en ny på södra sidan som skar diagonalt genom den nedre trädgårdsterrassen. När Eklandagatan anlades runt 1920 togs den större delen av den delen av tomten i anspråk, vilket gjorde att det inte längre fanns möjlighet till kommersiell odling där. I samband med Jubileumsutställningen 1923 revs också den sydvästra flygeln och ersattes med en ny i tidstypisk 1920-talsklassicism. Dessutom förvandlades trädgården tillfälligt under utställningen till Barnens paradis, ett mininöjesfält för de små.

Tydliga spår av 1800-talet

I dag består Johannebergs Landeri av en vinkelbyggnad och en fristående flygelbyggnad. Och söder om husen finns resterna av trädgårdsanläggningen. Sedan 1990-talet finns även nya gångvägar norr om landeriet.

Landeriet har ett arkitekturhistoriskt värde med en tydlig herrgårdskaraktär. Dess fönsterfoder och starkt utskjutande tak kan man spåra till andra hälften av 1800-talet. Andra utmärkande detaljer är verandan mot Korsvägen, de dekorativa fasaddetaljerna från sent 1800-tal samt de spröjsade fönstren. Interiören är välbevarad med en planlösning och detaljer från både tidigt och sent 1800-tal. Dessutom finns enstaka dörrblad från slutet av 1700-talet.

Johannebergs Landeri är den äldsta bebyggelsen och den enda bevarade träbyggnaden i närheten av Korsvägen. Sedan 2000 är landeriet upptaget i kommunens bevarandeprogram.