Gathenhielmska Reservatet

Fastighetsbeteckning:

Majorna 722:105

Byggnadsår:

1700

Adress:

Allm. Vägen, Pölg., Stigbergst.,
414 6- GÖTEBORG

Ursprunglig användning:

Bostad

Nuvarande användning:

Föreningsverksamhet, ateljé, bostad

fastighet_gathenhielmska_huset

Gathenhielmska Huset

Vård och underhållsplan för Gathenhielmska Reservatet

Om Gathenhielmska Reservatet

Majorna har sedan medeltiden legat på utmarker tillhörande Gamla Elfsborgs Slott, senare kallat Älvsborgs Kungsladugårds ägor. Men när staden Göteborg grundades 1621 förlorade området den militära betydelse man haft sedan 1300-talet. Älvsborgs slott avvecklades under 1650-talet och Majorna fick då rollen som stadens nya uthamn.

På 1660-talet anlades Gamla Varvet (Amiralitetsvarvet) ungefär där Stigbergskajen och Sjöfartsmuseet ligger i dag. Redan när varvsverksamheten drog igång fanns det bostadshus för sjöfolk i området. I takt med utvecklingen av Majorna utökades bebyggelsen längs nuvarande Allmänna vägen och Pölgatan. Flera av dessa byggnader finns fortfarande kvar och tillsammans med Gathenhielmska Huset utgör de i dag Gathenhielmska Reservatet. Det är Göteborgs sista bevarade område med små friliggande trähus från 1700-talet. Husens ursprung sträcker sig från 1700-talets mitt och framåt och är en sista rest av bostadsbebyggelsen från det gamla Majorna.

Läs mer

Äldre detaljer bevarade

Bebyggelsen består huvudsakligen av timrade trähus i 1-2 våningar. De äldre husen i reservatet är knuttimrade medan de från 1800-talet oftast är utförda i stolpkonstruktioner. Husen från 1700-talet har välbevarade fasader och interiört finns det äldre detaljer som kraftiga dörrfoder, trösklar, halvfranska 1700-talsdörrblad och sinnrika låskonstruktioner. Flera av byggnaderna i Gathenhielmska Reservatet har blivit om- och tillbyggda i omgångar. Förutom att ha fungerat som bostäder har ett par av husen längs Allmänna vägen varit värdshus och krog under ett tidigt skede.

Söderlingska trädgården ligger i anslutning till Gathenhielmska Reservatet och hörde ursprungligen till en herrgård som ägdes av kommerserådet Carl Bagge. Trädgården har fått sitt namn av orgelbyggaren Johan Nikolaus Söderling som ägde egendomen under 1800-talet. 1940 iordningställdes trädgården till park och lekplats och 2003 nyinvigdes den efter en upprustning. På 1950-talet iordningställdes även den Jedeurska trädgården som ligger bredvid Jedeurska huset. Det är dock oklart när trädgården ursprungligen utformades.

Området blir kulturreservat

I början av 1930-talet upprättades en stadsplan som skulle ha inneburit att de gamla husen i reservatet revs och ersattes av ny bebyggelse. Men efter starka protester ändrades planerna och istället inledde Kulturminnesföreningen Gathenhielm en upprustning av byggnaderna. Området fastställdes som kulturreservat i stadsplanen från 1936. En ny detaljplan för området fastställdes 1992 med syfte att skydda byggnader inom området från rivning och yttre (och i vissa fall interiöra) förändringar. Området är numera utpekat i kommunens bevarandeprogram.

Under 2017 slutfördes ett projekt som innebar att samtliga hus i Gathenhielmska Reservatet återställdes till sina ursprungsfärger.

I dag finns främst föreningslokaler, bostäder och ateljéer i Gathenhielmska Reservatet.

Om Gathenhielmska Huset

Gathenhielmska Huset är en del av Gathenhielmska Reservatet och byggdes under 1740-talet av konvojkommissarie Johan Hansson Busck. Det är byggt i karolinsk- eller senbarockstil med valmat tak och i timmer med gråfärgad träbeklädnad för att likna ett stenhus. Före stadsbränderna på 1700- och 1800-talen var den här hustypen ett vanligt inslag i centrala Göteborg.

Kungens donation upphävs

Busck var svåger med kommendören Lars Gathenhielm, därav namnet på huset. 1717 hade Gathenhielm fått området Gamla Varvet (Amiralitetsvarvet) i donation, som ett erkännande för sina framgångar som ”konungens kapare”. Men efter Karl XII död 1718 upphävdes donationen, med undantag för den mark där Gathenhielms repslageri senare skulle anläggas och där Gathenhielmska Huset skulle komma att byggas. Fram till 1816 ägdes byggnaden av släkten Busck. Repslagarmästaren Mathias Dahlström blev ny ägare 1846.

När Gathenhielmska trädgården anlades är oklart. Troligtvis fanns en trädgård vid Gathenhielmska Huset redan då det byggdes på 1740-talet. Under 1800-talet utökades den och i slutet av seklet var det en långsträckt park som bredde ut sig längs med nuvarande Bangatan.

Huset blir byggnadsminne

I början av 1900-talet restaurerades byggnaden av dåvarande ägaren doktor Anna Dahlström. Bland annat rekonstruerades interiörerna i entréhallen, Kungssalen och övre våningens stora sal.

När lagen om kulturminnesskydd trädde i kraft 1943 ansökte dåvarande ägaren Vera Tham hos riksantikvarieämbetet om byggnadsminnesförklaring. Detta beviljades och Gathenhielmska Huset blev därmed Göteborgs första byggnadsminnesförklarade hus. 1964 förtydligades skyddet att gälla ”exteriör och interiör samt tomt”.

Gathenhielmska Huset är en av Göteborgs fem äldsta profana byggnader och dessutom stadens enda bevarade storborgarhus i trä från mitten av 1700-talet.

Gathenhielmska Reservatet

Gathenhielmska Reservatet E91-Hgkvalitet(Rekommenderas)
Gathenhielmska Reservatet E81-Hgkvalitet(Rekommenderas)
Gathenhielmska Huset I06-Hgkvalitet(Rekommenderas)
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on Twitter
Se alla fastigheter